Inflammerad sena under foten

Ett exempel på anpassad aktivitet vid hälsenetendinopati kan vara att minska löpdistansen, minskad hastighet och undvika kuperad terräng. Receptfri anti-inflammatorisk medicin kan minska smärta kortvarigt vid tendinopati. För att senan ska läka och återhämta sig så bra som möjligt rekommenderas det att senan används inom smärtgräns, med gradvis ökad belastning. Detta sker både av vardagsrörelser, men också genom specifikt framtagna rehab-övningar för den berörda senan. Det är också viktigt att tillåta senan tillräckligt med återhämtning mellan aktivitet som belastar senan. En viloperiod på 48 timmar mellan tyngre belastningar rekommenderas. Anpassad aktivitet innefattar inte bara träning utan all utlösande aktivitet. Den rekommenderad behandling vid tendinopati är alltid konservativ initialt. Detta innebär att behandling med rehabilitering belastningsmodifikation och belastningsregim , medicinering och andra modaliteter som stötvågsbehandling och laserbehandling LLLT alltid utgör en första instans.

Vid långvariga och ihållande besvär där en konservativ behandling inte ger resultat kan dock åtgärder som injektion eller operation övervägas. I de flesta fall rekommenderas operation endast då belastningsregim ej gett resultat efter 12 månader.

Tendinopati

I en studie drogs slutsatsen att det inte fanns någon skillnad i utkomst efter operation och fysioterapi, och ingen skillnad mellan operation och sham-operation. Forskningen visar att olika behandlingar har effekt vid senskador men kan idag inte visa på vilken behandling som är bäst i de olika faserna. Det teoriseras dock kring mer fokus på belastningsbegränsning och smärtlindring vid akuta och tidigare stadier samt mer aktiv behandling vid degenerativa förändringar i senan. Grundläggande för en rehabiliterings period vid tendinopati är att begränsa belastningen som senan utsätts för. Detta innebär att aktivitetsnivå granskas och reduceras där belastningen blir för hög mot senan. Det är dock viktigt att inte avsluta aktivitet helt då aktivitet och belastning till en viss grad är gynnsamt för läkning. För att hitta en bra nivå av belastning mot senan kan en smärthanterings modell användas. Detta innebär att smärtan under aktivitet inte får överstiga 5 på 10 gradig skala, där 0 innebär ingen smärta och 10 värsta tänkbara smärta.

Smärtan ska heller inte vara ihållande, smärta som uppstår i samband med aktivitet bör försvinna efter avslutad aktivitet. Aktivitet som bidrar med ökad smärta som varar i över 12h bör reduceras. Det är också mycket viktigt att tillåta senan att vila mellan belastningen. En viloperiod på 48 timmar mellan träningspass rekommenderas. Excentrisk eller tungt belastad, långsam träning utgör även det en grundpelare i rehabiliteringen av tendinopati. Excentrisk träning innebär att senan belastas under den fas i rörelsen då den förlängs. Excentrisk träning har visats bidra med omstrukturering av senan och återgång till en normal senstruktur. Det är dock viktigt att belastningen mot senan är anpassad till individen, då främst baserat på smärta. Tungt belastad, långsam träning innebär liksom vid excentrisk träning att senan belastas relativt tungt och långsamt, men både koncentriskt förkortningsfasen och excentriskt. Det kan vara mer fördelaktigt att inte påbörja excentrisk, eller tungt belastad långsam träning i ett tidigt stadie av tendinopati och istället fokusera på belastningsbegränsning.

Biomekaniska faktorer innebär att reducera belastningen mot senan genom att fördela krafter över flera muskler eller större portioner av den påverkade senan. Detta innebär till exempel att motverka överpronation vid akillestendinopati med hjälp av träning eller skoinlägg eller minska belastningen på hälsenan genom att använda skor med så kallad rockersula samt att använda ett ergonomiskt tangentbord vid lateral epikondylit. Effekten av stretching är omdebatterad och det finns ingen evidens för att stretching kan motverka tendinopati. Stretching används dock regelbundet i rehabilitering då det ofta leder till en symtomlindring. En stretch ska utföras efter aktivitet, hållas i 30 sekunder och gärna utföras varje dag. Användande av läkemedel vid tendinopati kan lindra smärta kortvarigt. NSAIDs, non-steroid anti-inflammatory drugs, syftar till att dämpa pågående inflammation. Endast lite inflammatorisk påverkan är närvarande vid tendinopati och effekten av NSAIDs är därför begränsad.

Behandling med NSAIDs kan medföra lindring i upp till dagar, och används främst i den reaktiva fasen.

Liknande artiklar

Steroidbehandling med glukokortikoider kan administreras på olika sätt, till exempel genom jontofores och injektion. Precis som med NSAIDs är användningsområdet främst i det akuta skedet av tendinopati och kan leda till kortvarig smärtlindring. Behandling med steroider via injektion medför dock en risk vid behandling av långvarig tendinopati se injektionsbehandling. Injektionsbehandling vid tendinopati är en metod som innebär injektion av en substans i den skadade senan. Effekten och riskerna måste övervägas vid behandling och baseras i vad som injiceras. Injektion av glukokortikoider kan leda till kortvarig smärtlindring vid akut tendinopati. Det medför dock en risk för ruptur vid behandling av en mer långt gången degeneration av senan. Detta då glukokortikoider hämmar produktionen av kollagen. Injektion av lidocain och dextros, även kallat proloterapi, i senor används för att stimulera läkning i den skadade senan. Sklerosering innebär injektion i senan där substansen polidocanol syftar till att minska neovaskularisering i senan.

Sklerosering utförs under ultraljudsguidning för att injektionen sa träffa blodkärlen. Både proloterapi och sklerosering kan minska besvär vid tendinopati men har inte granskats i större studier och effekterna kontra riskerna behövs fortfarande studeras vidare. Stötvågsbehandling , Ultraljudsbehandling och Low-Level Laser-behandling LLLT är modaliteter som vårdpersonal använder för att minska smärta samt påskynda läkningsprocessen. Dessa behandlingsmodaliteter innebär liten till ingen risk för patienten men effekten av behandlingen är ännu inte helt klarlagd. Stötvågsbehandling har bevisad effekt genom minskad smärta och förbättrad funktion vid tendinopati. För senor med kalkinfällning är resultaten av stötvågsbehandling goda och kalkinfällningar kan reduceras. Vid behandling av senor utan kalkinfällning är resultaten varierade men leder ofta till minskad smärta. Ultraljudsbehandling har funnit länge, men effekten är ifrågasatt. Det finns idag ingen enväldig forskning som tyder på att ultraljud rekommenderas vid någon form av tendinopati.

Laserbehandling LLLT är, i jämförelse med stötvågs- och ultraljudsbehandling, en relativt ny behandlingsmetod. Behandlingen syftar till att öka blodgenomströmning och minska smärta. Effekten av behandlingen är smärtlindring men påverkan av senstrukturen är ej fastställd. Behandlingsmetoden innebär att en ultraljudsguidad akupunkturnål med likström förs in i den degenererade vävnaden. Detta initierar en lokal inflammatorisk process vilken syftar till att starta en regeneration i senan. Behandlingsmetoden har utvecklats under de senaste 15 åren och har de senaste åren börjat erbjudas i Sverige och har ännu begränsat forskningsunderlag. Vid akuta tillstånd leder likströmsbehandlingen till att svullnad minskar och i senare läkningsfaser leder behandlingen till att stimulera läkningsprocessen och man har även sett att senor regenererar till friskare vävnad även i degenererade vävnad. Kirurgiskt ingrepp ses i behandlingen av tendinopati som en sista utväg då andra former av behandling inte ger resultat.

Som vid tidigare diskuterade behandlingsmetoder är det viktigt att ställa effekt mot risk och invasiva åtgärder medför en större risk än konservativ behandling. Studier visar även att operation inte medför med full säkerhet fullt tillfrisknande. Forskning bedrivs på flera olika behandlingsalternativ vid tendinopati. Inom rehabilitering undersöks effekten av tyngre koncentrisk-excentrisk styrketräning som substitut till excentrisk träning och brytandet av rörelsemönster genom tendon neuroplastic training. Behandling med stamceller och tillväxthormoner kan i teorin bidra till läkning av senstrukturen, fler studier på behandlingen krävs dock. Kroppens skelettmuskulatur består av en muskelbuk som kan förkortas kontraheras , muskeln kan även förlängas genom att muskeln slappnar av mot en yttre kraft för att på så vis utföra en rörelse i en led. Muskelbuken sitter fast i skelettet via senor. Senor är passiva strukturer som inte kan kontraheras. Senor består av sammanflätade fibrer som tillsammans bildar en bindväv.

Dessa fibrer är i sin tur uppbyggt till större delar av kollagen som ligger i raka linjer. Denna sammansättning av kollagenfibrer medför att senan klarar av stor påfrestning i form av dragkrafter. Överbelastning för hög träningsvolym, intensitet och frekvens av en sena medför förändringar i senans struktur. Genom att utföra biopsier på skadade senor har flera olika typer av förändringar i senor identifierats. Detta har lett till att flera skilda förklaringsmodeller till patologiska förändringar vid senskador har presenterats och har stöd i forskningen. Senare forskning tyder dock på att dessa modeller är sammanlänkade och att skadan snarare befinner sig i olika stadier än att de är skilda. Uppfattningen om senskador idag är att de följer ett kontinuum där patologiska sjukliga förändringarna i senan skiljer sig mellan olika stadier. Denna kontinuumprincip innebär att det är möjligt för senor att förändras av olika anledningar mot mer eller mindre patologisk struktur.

De stadier som senor kan befinna sig i kallas för:. Den reaktiva fasen eller en reaktiv tendinopati är det första stadiet som en senskada kan befinna sig i. En akut överansträngning eller ett slag mot en sena resulterar i att senan omstruktureras och förtjockas. Den förtjockning av senan som förekommer i denna fas är ofta mer jämn över en större del av senan. Denna omstrukturering är en försvarsmekanism då kroppen reagerar på den ökade belastningen mot senan genom att öka senans tvärsnittsarea för att minska risken att senan ruptureras går av. Den reaktiva tendinopatin liknar en tillfällig lösning av kroppen innan mer stabila förändringar av senan har genomförts för att motstå den ökade belastningen. Reaktiv tendinopati är vanligt bland unga atleter som har ökat träningsbelastningen för hastigt. Även atleter som varit inaktiva som följd av sjukdom eller skada och återgår till träning kan drabbas såväl som individer med en stillasittande livsstil som börjar träna.

Detta innebär att den drabbade ofta beskriver en snabbt progredierad debut. Förändringarna i den reaktiva fasen kan upptäckas med hjälp av ultraljudsundersökning. MRT kan även det visa viss förändring i senan, men ofta mindre tydligt än ultraljud. I denna reaktiva fas kan senan återgå till en normal senstruktur om belastningen mot senan begränsas under en period. För att minska risken till förvärrad senskada är det därför viktigt att ta hänsyn till tidiga symtom och anpassa träning och vardaglig belastning efter dessa.

Ont i foten? Det här kan du göra för att bli bättre - konkreta råd som läker!

Då senan utsatts för överbelastning under en längre tid månader till år kan en felläkning uppstå. Detta innebär att senan har inlett en omstrukturering för att klara av den ökade belastningen, men på grund av fortsatt hög belastning resulterat i en än större omstrukturering av senan. Kliniskt identifieras denna fas genom en anamnes där besvären har pågått under en längre tid samt en mer lokalt förtjockad sena i kombination med smärta. Den drabbade kan vara såväl gammal som ung som. För den äldre kan även små förändringar i belastning orsaka felläkning då senan ofta är mer stel och mindre adaptiv. Ultraljud och MRT visar en lokalt förtjockad sena och även tecken på att blodkärl och nerver vävs in i senans struktur, så kallad neovaskularisering. Kollagenfibrerna har inte längre en linjeform utan är mer disorganiserade. Vid en felläkning är det möjligt att återgå till en normal senstrukturer men det kräver förändring i hur senan belastas.

Utöver belastningskorrigering är behandling med till exempel excentrisk träning samt långsamt utförd tung belastning gynnsam för att initiera återställning av senstrukturen. I den degenerativa fasen fortskrider omstruktureringen av senan och förändringar som neovaskularisering blir mer omfattande. Senans sammansättning förändras och kollagenfibrerna byts ut mot blodkärl. Även i detta stadiet är senan öm, smärtsam vid belastning och lokalt förtjockad. Till skillnad mot de två tidigare faserna kan senan vara lokalt förtjockad vid ett men även flera punkter men även generellt över ett större område. Smärtan minskar ofta vid avlastning men återkommer då belastningen mot senan stegras.

Inflammation i tårna | Symtom, diagnos, orsak och behandling

Orsaken till övergången från felläkning till degeneration är ännu inte helt klarlagd. En degenerativ tendinopati är främst förekommande bland äldre med återkommande besvär med tendinopati. Även yngre individer och då främst elitidrottare med långvariga besvär från senor kan drabbas. Med ultraljud och MRT upptäcks större förändringar i senans struktur och med hjälp av dopplereffekt kan ultraljud identifiera omfattningen av neovaskularisering. Vid undersökning med ultraljud och med röntgen kan även kalkinfällningar påträffas i den degenererade senstrukturen. Våra duktiga och engagerade behandlare är legitimerade naprapater och kiropraktorer. Frode Bakken Leg. Kiropraktor Stockholm. Ola Wimelius Leg. Kiropraktor Göteborg. Nicklas Wiltman Leg. Naprapat Göteborg. Fredrik Magnusson Leg. Naprapat Malmö. Hos oss får du snabbt träffa rätt behandlare för just din skada. Vårt uppdrag är att finna orsaken till din smärta och behandla denna oavsett ålder eller aktivitetsnivå.

Vi har kliniker i Stockholm Göteborg, Lund och Malmö. Fysioterapi direkt i mobilen — Patientavgiften är 0 kr. Boka en tid - ring oss: - 17 50 Ont i hålfoten Våra fotvalv fungerar som en stötdämpare under foten när vi går, står och springer. Två av de vanligaste orsakerna till att ha ont i hålfoten är: När man har överansträngt fötterna genom att man har stått, gått eller sprungit mycket mer än vad man är van vid. Nedsjunkna fotvalv av olika anledningar. Överansträngning i hålfoten När vi får ont i hålfoten beror det oftast på att man har svaga muskler i foten eller att man har felaktiga skor. Symtom Fötterna känns trötta Svidande känsla i fotvalvet Krampaktig känsla i hålfoten. Ömmande eller brännande känsla i trampdynor och häl. Tårna kan också börja krampa Behandling Svaga fotvalv kan tränas upp, till exempel genom att man går barfota så mycket som möjligt och har skor som tillåter fötterna att ha fritt spelrum så att de fungerar naturligt, genom att all finmekanik kommer till sin användning.

Här är lite tips till träning som stärker dina fötter och gör dom spänstigare. Sitt med fötterna rakt ut på en stol. Knip och spreta med tårna. Rikta tårna mot dig och sedan rakt ned mot golvet. Balansera genom att stå på ett ben. Gör tåhävningar. Gå på dina tår. Gå på hälarna. Gå på insidan och utsidan av foten. Öka cirkulationen i foten med fotmassage. Få hjälp hos Idrottsskadeexperten För att snabbt kunna återhämta sig kan det vara bra att söka sakkunnig hjälp om man har ont. Boka tid för undersökning och behandling? Gbg - Frölunda. Gbg - Linnégatan. Nedsjunkna fotvalv Nedsjunkna fotvalv kan ge många olika sorters komplikationer. Symtom Hälsmärta Trötthetskänsla i foten Smärta i knä Ryggont Nedsatt rörlighet i foten Nedsjunkna fotvalv Domningar i foten Snedställd stortå Behandling Många av oss spenderar många timmar i veckan på gymmet för att få en stark och välbyggd kropp. Behandling hos Idrottsskadeexperten Det är viktigt att du söker experthjälp i ett tidigt stadium innan skadorna blir värre.

Vi behandlar din skada genom att eventuella korrigeringar och få igång cirkulation. Vi tar fram ett träningsprogram med övningar som lindrar och stärker dina fötter. Vi hjälper dig att hitta hjälpmedel som underlättar din vardag. Boka tid hos oss Hos oss får du behandling snabbt och vi ser till att du får rätt behandlare för din skada. Publicerad 5 februari Boka en tid hos oss Våra behandlare är Legitimerade Naprapater och Kiropraktorer. Idrottsskadeexperten är ett privat alternativ vi är ej anslutna till högkostnadsskyddet. Fysioterapi direkt i mobilen — Patientavgiften är 0 kr Idrottsskadeexperten i samarbete med Joint Academy. Digital fysioterapibehandling online.