Hur vet jag vad jag gillar rödvin

Att göra vin är en tradition som funnits sedan urminnes tider. Här berättar vi hur man gör både vitt, rött och rosévin.

Så gör man vin

Så långt tillbaka som vid faraonernas tid har man gjort upptäckter där målningar förekommer med människor som dricker vin. Dock tror man sig ha känt till vinmakeriets ädla konst så långt som Det vi känner till som vin idag kan dateras till talet då destillationskonsten utvecklades, glasflaskan blev till och en större import från övriga världen började ta plats. De vinframställningsmetoder vi känner till idag skiljer sig på många vis åt från den historiska. Många skördar med maskin och teknologin i vinframställningen har moderniserats. Att trampa vin är inte längre något vanligt förekommande, även om det kan anses både romantiskt, och förstås upplevas raka motsatsen…. De metoder som används skiljer sig också åt mellan både länder, producenter och vilken typ av vin man ska göra. Alla har sina egna traditioner och välbeprövade knep för att få vinet att bli just som de vill. Och visst är det en hel kunskap som växt fram genom generationer av försök, framgångar och misslyckanden.

Här förklarar vi de grundläggande metoderna för att framställa vitt vin, rött vin och rosévin. I Sverige introducerades den under talet och i mitten talet hade den sitt genombrott. Vitt vin kan göras både av gröna och blåa druvor. Däremot kan man inte göra rött vin av enbart gröna druvor. För att göra vitt vin låter man druvorna avstjälkas och krossas direkt efter skörd. I vissa fall låter vinmakaren musten få kontakt med skalen. Då får druvorna ligga svalt i upp till ett dygn eller två för att laka ur smakämnen ur skalen, så kallas macerering. Denna metod är vanligast vid aromatiska viner så som sauvignon blanc och riesling samt till naturviner. Det finns också vissa viner där man matar ner hela druvklasar med stjälkar och allt i pressen. Denna metod används vid högkvalitativa viner och gör att vinmakaren kan då få ut mer must utan att använda för högt tryck i pressen. Ju lägre tryck, desto mindre risk finns det att bitterämnen bildas, vilket på så vis resulterar i ett bättre vin.

När pressningen är klart får musten ligga svalt så att partiklar får sjunka till botten, så kallas sedimentering. Eftersom temperaturen hålls nere hindrar man jäsningen från att börja. Man kan också rensa musten genom centrifugering och tillsättning av enzymer. Den klara saften flyttas sedan över för jäsning där den får ligga i ett par dagar upp till en månad i temperaturer runt °C. Denna del kallas fermentering görs antingen i fat av stål, plast eller trä. Här omvandlas druvornas socker till alkohol. Efter den första jäsningen kan man göra ytterligare en jäsning. Ska man göra exempelvis en smörig chardonnay kan vinmakaren välja att göra en malolaktisk fermentering vilket innebär att mikroorganismer omvandlar den piggare äppelsyran i vinet till mjuk mjölksyra. Detta gör man genom att tillsätta bakteriekultur och höja temperaturen. Vill man behålla det vita vinets friska syrlighet skippar man detta steg och kyler då bara ner vinet och tillsätter lite svavel.

Svavlet gör att vinet håller bättre och inte oxiderar. Man kan också låta vinet mogna med dess bottensats på fat eller tank för att få en fylligare konsistens. Det sista steget i processen är att stabilisera vinet samt att filtrera och slutligen buteljera det. Rött vin gör man på ungefär samma vis som vitt vin. För att få rött vin använder man blåa druvor, ibland i kombination med gröna druvor.

Kassa | Vinoteket

Själva druvsaften är färglös och får sin färg via skalen. Efter skörd beslutar vinmakaren om druvorna ska avstjälkas eller inte innan de ska jäsas. Om de ska avstjälkas går de igenom en avstjälkningsmaskin, precis som de gröna druvorna, innan de antingen kallmacereras eller jäses. Kallmacerering , eller blötläggning, innebär att man låter druvmusten ligga med skalen vid en lägre temperatur än vid vanlig jäsning. På så vis sätter inte jäsningen igång, men färgpigment och smak lakas ut i musten medan knappt några tanniner extraheras. På så vis får man mer fruktdrivna rödviner med mörkare färg. Pigment och smak sitter i den mjukare delen av druvans skal medan tanninerna sitter i den yttre och kraftigare delen av skalet — och förstås i druvans kärna och stjälk. Tanninerna blir också bara lösliga vid högre alkoholhalt, därav avsaknaden på tanniner vid en kallmacerering. Jäsningen påbörjas efter kallmacereringen eller direkt efter att druvorna har krossats.

Här omvandlas druvornas socker till alkohol och koldioxid bildas. Koldioxiden får druvornas skal att stiga upp till ytan i jäskaret, dessa skyddar i sin tur druvmusten mot oxidation, men för att hjälpa extraktionen av tanniner trycks dessa ner med jämna mellanrum. Man kan också pumpa över vinet från botten och spruta över locket, en så kallad remontage. Druvsorter har olika egenskaper och personligheter. När de blir till vin överförs de och formar hur vi upplever det i vårt glas.

Hur vet jag om ett rosévin är sött eller surt?

Du tycker om när vinet är strävt. Vissa druvsorter har tjockt skal, andra många kärnor. Det bidrar till att vinet upplevs strävt. Några exempel på druvsorter med de egenskaperna är: sangiovese, nebbiolo, sagrantino, malbec, tannat, syrah och cabernet sauvignon. Även ekfat kan öka på strävheten i ett vin. Så får vinet ofta också kryddiga toner. Orsakerna till att man får ont i huvudet av rött vin är olika från person till person. Mörkt, svalt och liggandes. Lägg flaskan i ett köksskåp långt ner, i garderoben eller, om du har en, i din vinkyl. Kalkon är ljust kött så ett lättare rött vin är generellt ett bra tips. Men, det beror på hur du serverar den. Gör du en krämig sås? Har du saftiga och söta bär som tillbehör eller en syrlig råkostsallad? Ofta är det tillbehören som styr valet av vin. Fett älskar, till exempel, strävhet så serverar du en gräddsås till kalkonen, välj gärna ett rött vin som är lite strävt. Förslag på rött vin till kalkon: pinot noir från Nya Zealand, sangiovese som inte lagrat på ekfat från Toscana,.

Det är vanligt, i till exempel Norge, att servera rött vin till fisk. Och, det är inte dumt alls faktiskt. Har du en fiskrätt med tomat eller en fet och smakrik sås kan du gärna servera ett lätt rött vin till. Var försiktig med valet av det röda vinet till fisken bara. Lätt, syrligt och friskt. Titta efter druvsorter såsom gamay, pinot noit och dolcetto på etiketten. Rödvin innehåller höga nivåer högre än vitt vin av flavonoider så som resveratrol vilket är viktiga antioxidanter som kroppen mår bra av. Av den anledningen kan man säga att rött vin är hälsosamt. Men i måttlig mängd såklart. Flera studier har på den senaste tiden kommit fram till att flavonoiderna i rött vin har fördelar. Bland annat att rött vin minskar risken för hjärtsjukdomar. Rödvin har också visat sig minska risken för blodproppar vilket på ett sätt gör rött vin nyttigt. I måttliga mängder. Allt vin innehåller flavonoider vilka är källan till antioxidanterna och därmed hälsofördelarna.

Röda viner, såsom till exempel cabernet sauvignon och pinot noir har de högsta doserna av flavonoider, medans vita viner innehåller en lägre nivå. Ett genomsnittligt vinglas rymmer centiliter vin. Det anses vara en lagom mängd att dricka ett till två glas rött vin om dagen för att ta del av hälsofördelarna. Dricker du mer blir effekten den motsatta. Det som smakar gott i din mun. Rött vin ska njutas och då är det bästa tricket att välja ett du tycker är gott. Om du är osäker på vilket av våra röda viner som passar dig hjälper vi dig gärna. Kontakta oss så ska vi göra vårt bästa för att hitta det bästa röda viner för dig. Klimat, valet av druvsort och metod vid vinmakning är tre saker som påverkar hur sött ett vin blir. Här kan du läsa mer och hitta alla våra röda viner med låg sockerhalt. Julbordets smaker tänk julskinka, patéer och korvar fullständigt dryper av fett och sälta. Och finns det något som vin älskar så är det just fett och sälta. Välj ett vin med en frisk syrlighet såsom till exempel ett gjort på druvsorten pinot noir.

Vill du öka intensiteten något så funkar även ett lätt rött vin från Rioja - Joven eller Crianza. Helstutan ekfatslagring. Läs mer om vin till julmaten här. En tumregel är att rött vin ofta serveras för varmt. Rumstempererat rött vin betyder idag att det är grader vilket är aldeles för varmt för alla sorters rödvin. Temperaturen bör aldrig vara högre än 17 grader. Och, då bör vinet vara av det kraftigare slaget. Ett lätt rött vin mår bra av att serveras svalare. När du kyler ett rött vin blir smakerna nämligen lättare och friskare. Vinet blir läskande och klunkvänligt. Du kan ha som tumregel att ställa in det röda vinet i kylen en halvtimme innan du serverar det. Amarone är ett rött vin som gjorts på en del torkade druvor. Det gör att vinet smakar mycket. Tänk ett fylligt rött vin med smak av russin och söta bär. Ett annat vin med liknande karaktär är det som kan kallas Amarones lillebror - Ripasso. Det kostar mindre än ett Amarone och är ofta av bra kvalitet.

Vill du gå längre ned i prisklassen kan du titta efter ordet " appassimento " på etiketten. De är också viner gjorda på torkade druvor. Det finns vinglas för olika typer av rött vin.

Hur vet jag om ett rosévin är sött eller surt | Allt om Vin

Vissa tycker att man ska ha ett vinglas för varje druvsort. Andra nöjer sig med ett för varje stil - ett mindre till de lättare och ett bredare och öppnare till de fylliga. Anledningen till flera olika glas är att vissa röda viner mår bra av att komma i kontakt med syre. De "öppnar sig" och förändras i glaset. Äldre viner som legat i sin flaska till exempel. Andra, lättare och yngre röda viner är som godast i ett glas som behåller doften och inte låter den "flyga iväg". Om du inte vill investera i en hel armé olika rödvinsglas, välj ett bra all-round vinglas. Det är tillräckligt även för många inbitna vinentusiaster. Röda viner är gjorda med blå vindruvor med undantag för vissa viner där även en viss del gröna druvor är tillåtna. För att vinet ska få den karaktär vinmakaren önskar får tillsatser användas. Många av de 63 godkända tillsatserna finns naturligt i vindruvor såsom till exempel socker, vinsyra och tanniner. Det är EU's regelverk för vinframställning som bestämmer vad vinmakaren får tillsätta vid vinframställningen.

Det är i skalet på det blå druvorna som färgämnen och garvsyror sitter och som ger det röda vinet sin färg och strävhet. Själva druvsaften i sig är helt färglös. Till skillnad från vita viner så låter man skalet vara kvar vid jäsningen av röda viner. Röda viner kan vara alltifrån ljust röda till mörkblå, nästan svarta i färgen. De vanligaste blå druvorna för rött vin är cabernet sauvignon, merlot, syrah även kallad shiraz , gamay, primitivo även kallad zinfandel och pinot noir. Men, alla blå druvor från familjen som kallas vitis vinifera kan användas för att göra rött vin. Den druvfamiljens druvor skiljer sig från vindruvor man vanligtvis äter. De är mindre och väldigt söta, har många kärnor och ibland tjockt skal. Ofta växer druvorna tätt tillsammans på klasen. Vindruvor du köper i mataffären är större och saftigare. Ekologiskt rött vin är reglerat av EU vad gäller odling och framställning. Reglerna handlar om användningen av bekämpningsmedel och konstgödsel där druvorna odlas och mängden tillsatser i vinet.

Gränserna för till exempel svavel är något strängare för ekologiskt vin. Hur vinet smakar beror på helt andra saker. Vet du ett vin du tycker är gott men inte är ekologiskt, titta efter ett från samma plats gjort av samma druvsort men av en ekologisk vinodlare. Ett naturvin har lite eller inga tillsatser. Det framställts med så lite mänsklig påverkan som möjligt. Det finns ingen regel för vilka viner som får kalla sig naturvin därför är det upp till producenten själv att berätta det. Och upp till dig att tro på det hen säger. Röda och vita naturviner kan ibland vara grumliga.