Varför bildar atomer bindningar

I molekyler som i enkla beskrivningar har omväxlande enkel- och dubbelbindningar sprids pi-elektronerna ut och bidrar även till bindningsstyrkan i enkelbindningarna mellan dubbelbindningarna, som därför får bindningstal större än 1. Ett specialfall av konjugerade system är aromatiska föreningar, där kedjan av enkel- och dubbelbindningar bildar en ring. Det enklaste exemplet på en aromatisk förening är bensen , som har bindningstalet 1,5 mellan varje par av kolatomer som är bundna till varandra. I molekylorbitalteori definieras bindningstal mer precist som antalet bindande elektroner minus antalet antibindande elektroner, delat med två.

Kemisk bindning – Wikipedia

Detta ger oftast, men inte alltid, samma resultat som den enkla beskrivningen av valenselektronpar som delas av två atomer. Dubbelbindningar i blått. Uppslagsordet dubbelbindning leder hit, för dubbelbindning som sociologiskt begrepp, se dubbelbindning sociologi Inom kemi är bindningstal ett mått på hur många elektroner som ingår i en kovalent bindning — enkelbindning , dubbelbindning eller trippelbindning — mellan två atomer i en molekyl. SI Chemical Data femte upplagan.

Utforska Kunskaper.se?

ISBN Mekanisk bindning · Halogenbindning · Aurofilicitet · Interkalation · π—π-växelverkan · Katjon—π · Anjon—π · Saltbrygga. Kategorier : Kemisk bindning Kemiska egenskaper. Namnrymder Artikel Diskussion. Visningar Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik.

Kemisk bindning – Wikipedia

Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Använd som referens Wikidata-objekt. Intramolekylära starka. Kategori : Kemisk bindning. Namnrymder Artikel Diskussion. Visningar Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Använd som referens Wikidata-objekt. Intramolekylära starka.

Varför bildar de flesta atomer kemiska bindningar?

Efter symmetri. Efter multiplicitet. Intermolekylära svaga.