Vad tycker ni om att fira namnsdag

I slutet av talet började den gällande namnlängden anses föråldrad, och fick en kommitté, med bl. Den nya namnlängden blev klar året därpå och började gälla från och med Den innebar en stor förändring jämfört med tidigare - ca av de gamla helgonnamnen hade strukits, 28 hade ändrats, och nya namn hade tillkommit. Antalet kvinnonamn ökade från 79 till En del namn ändrades genom att de gamla latinska formerna försvenskades, exempelvis byttes Sixtus mot Sixten. I enlighet med tidens anda hedrades en del berömda svenskar genom att namnet flyttades till deras födelse- eller dödsdag: Baltsar fick namnsdag den 29 maj , Baltzar von Platens födelsedag, och Sten flyttades till Sten Sture den äldres dödsdag 14 december. Av kommentarerna till års namnlängd framgår att kommittén hade räknat med att den skulle undergå successiva revideringar, men bara fyra ändringar kom att göras innan namnlängden släpptes fri på talet :. Första namnet var där samma som i den gamla almanackan.

Namnlängden utarbetades av Roland Otterbjörk. År utgav Esselte en almanacka med en ny namnlängd utarbetad av Per Henningsson i samarbete med Svenska språknämnden. Bland annat kritiserades års längd för att mer satsa på kvantitet snarare än kvalitet, och att namnens placering var tämligen godtycklig och skiljde sig i onödan från den gamla namnlängden; i års längd fanns inte alltid års namn kvar på sin ursprungliga plats. I juni kallade Svenska Akademien till ett möte i syfte att få ordning på den förvirring som rådde på området. En arbetsgrupp bildades, och i oktober enades man slutligen om ett nytt förslag som började gälla från och med , året då Namnlängdkommitén inrättades, med representanter från almanacksförlag, Kungliga akademier , Svenska kyrkan och Svenska språkrådet. Dess namnlängd har sedan reviderats med några års mellanrum.

Rätten att fira namnsdag

Formellt är den inte officiell, men i praktiken utan medtävlare. Namnet Akademialmanackan har nu två betydelser. För åren till betyder Akademialmanackan ett återupplivande av års namnlängd, som konkurrerade med års namnlängd. Sedan betyder Akademialmanackan en almanacka med en ny allenarådande namnlängd, som är nyskapad men medvetet anknyter till vissa dagars traditionella namn, i viss fall tillbaka till medeltiden. Från gjordes följande ändringar: [ 7 ]. En svensk almanacka från med dagens namn angivet för varje datum. Stockholm ISBN Insitutet för språk och folkminnen. Publicerad 26 augusti Senast uppdaterad 17 december Läst 9 februari Svenska Dagbladet : s.

När har du namnsdag?

Läst 7 augusti Läst 26 december Eric M. Runesson · 2. Bo Ralph · 3. David Håkansson · 4. Anders Olsson · 5. Ingrid Carlberg · 6. Tomas Riad · 7. Åsa Wikforss · 8. Jesper Svenbro · 9. Ellen Mattson · Peter Englund · Mats Malm · Namnsdag är en tradition i många europeiska och latinamerikanska länder då man firar den dag på året som är förknippad med en persons förnamn.

Rätten att fira namnsdag Motion /Kr av Per Bolund (mp) - Riksdagen

Traditionen härstammar från grekisk-ortodoxa och romersk-katolska helgonkalendrar , där troende firade de helgons festdag som de hade fått sitt namn efter. Traditionellt användes namnsdagar för att lättare komma ihåg när olika händelser på året skulle infalla. Exempelvis använde sig jordbrukare av detta för att veta vid vilka namn olika potatissorter skulle sättas, rågen skördas eller höet tas in. Denna typ av traditionella namnsdagar lever kvar i exempelvis brittsommar , Mårtensafton och Annadagen. I många länder idag är inte namnsdagar direkt förknippade med kristendom, [ 1 ] [ 2 ] utan namnsdagen är istället den dag som almanackans namnlängd tillägnar en persons namn. Vilka namn som tillägnas vilka dagar skiljer sig inte bara åt mellan länder, utan kan även skilja sig åt i olika kalendrar.

Namnsdag idag –

I vissa kalendrar tillägnas varje dag ett flertal namn. Namnsdagsfirandet spred sig med den katolska kyrkan och kom till Norden främst via Tyskland. I Sverige finns uppgifter om borgerligt namnsdagsfirande i högreståndskretsar redan på talet. På talet kom seden till Finland, först till städerna i sydvästra Finland via tyska handelsmannafamiljer.