Hur görs kväve tillgängligt

Det beräknas att omkring personer bara i Sverige dör i förtid på grund av luftförorening och partiklar i luften som delvis kan kopplas till kväveföreningar. Till skillnad från svavelnedfallet som drastiskt minskat sen talet har nedfallet av kväve inte minskat. De stora källorna till reaktiva kväveföreningar är förbränning och produktion av reaktivt kväve för gödsel och sprängämnen genom Haber-Bosch processen. Produktionen av gödselmedel har ökat dramatiskt under de senaste 50 åren. Kvävenedfallet leder till övergödning, igenväxning av sjöar och vattendrag, förändring av ekosystem samt påverkar produktionen av så kallade ekosystemtjänster. Skogsmarken innehåller relativt mycket kväve, upp till 6—10 ton per hektar, men nästan allt är fastlagt i svårnedbrytbara organiska föreningar och endast en liten andel är direkt tillgängligt för upptag av vegetationen. Som växttillgängligt kväve räknas främst ammonium och nitrat, men även organiska kväveföreningar kan tas upp av träden genom symbiosen med svampar — mykorrhiza.

Kväveläckage från växande skog är endast uppmätt vid några enstaka lokaler. Läckaget beror inte enbart på nedfallet utan även på vilken typ av markmikroorganismer som dominerar. På svampdominerade marker är läckaget lågt men på marker där bakterier dominerar är kväveläckaget högre, även om alla andra faktorer är synbarligen lika. Omsättningen av kväve och kol i skogsmark är tätt sammankopplade. Nedbrytningen av markens organiska material frigör näringsämnen, och eftersom kväve är det näringsämne som begränsar tillväxten borde en ökad nedbrytning stimulera tillväxten. Kväve är det mineralnäringsämne som är begränsande för tillväxt och olika arter har olika förmåga att konkurrera om det växttillgängliga kvävet. En förändring av mängden växttillgängligt kväve påverkar artsammansättningen i både fält- och bottenskikt. Det finns även exempel på nischseparering mellan samexisterande arter i fråga om upptag av kväve. För att öka virkesproduktionen används ibland skogsgödsling med kväve.

På lämpliga marker se Skogforsk gödslingshandbok nedan kan en engångsgiva motsvarande kg kväve per hektar ge en extra virkesproduktion på 15 skogskubikmeter. På bördiga marker är kvävetillgången redan tillräcklig för att en engångsgiva inte ska ge någon påvisbar effekt, och på fattiga marker är tillväxten för låg för att skogsgödsling ska vara ekonomiskt försvarbar. Effektperioden är cirka 8—10 år och efter den tiden återgår den årliga tillväxten till samma som innan gödsling. Det finns divergerande resultat kring hur en kvävegödsling långsiktigt påverkar fält- och bottenskikts vegetation. Även mykorrhizasamhället påverkas, mest i den rotnära zonen och i mindre grad i jorden mellan rötterna. Till skillnad från mykorrhizasamhället påverkas nedbrytare saprofyter nästan inte alls.

Navigeringsmeny

Kvävegödsling ökar även mängden kol i marken, genom en minskad nedbrytning av det organiska materialet. Detta är helt enkelt en effekt av den stora areal som är täckt av skog. Efter en avverkning så ökar halterna av framför allt nitrat i markvattnet det vatten som finns ovan grundvattenytan. Den mätbara effekten varierar både i tid och koncentration. De högsta koncentrationerna kan man uppmäta i bördiga skogar, men effekten är kortvarig. All odlad åkermark och mark som tidigare varit odlad är kulturjord. Kulturjord består av matjord, alv den ursprungliga jorden och underlag. Virke från skogen håller olika hög klass beroende på om det finns mycket kvist, svampangrepp, missfärgningar m. Det brukar kallas för virkeskvalitet. Åtgärd för att styra utvecklingen av trädens egenskaper så att det framtida virket får så hög kvalitet och så högt värde som möjligt. Exempel på kvalitetsdaning är när ungskogen fått stå och trängas så att rotstockens kvistar blir klena.

Fel som drar ner värdet på timmerstocken, som till exempel kvist, svampangrepp och krokighet. Utglesning av skog där träd som bedöms ha störst potential att få hög kvalitet sparas. Ingen hänsyn tas till trädens storlek eller hur fort de växer.

Totalkväve, sjöar, tabell - Stockholms miljöbarometer

Gräns mellan två kvalitetsklasser i en trädstam eller stock. För att få ut så stort värde som möjligt är det viktigt att kapa stocken vid gränsen. En kvalitetsgräns som passeras innebär alltid förluster. Kvalitetsgränserna kan handla om att stocken blir smalare, får grövre kvistar eller en krök. Utglesning av ungskog där de stammar som bedöms ha störst potential att få hög kvalitet sparas. Lämpar sig bäst där plantorna växer tätt.

Kväve - Skogskunskap

Kvistkuddens biologiska syfte är att verka för snabb övervallning om kvisten bryts och innehåller även vissa typer av svampgifter för att förhindra svampinfektioner. Process då döda grenar faller av på naturlig väg. Kvistrensningen kan skyndas på av snö och vind eller då kvistarna slås av när andra träd runtomkring avverkas. Det allra viktigaste näringsämnet för växter. Mängden tillgängligt kväve betecknas N är en tillväxtbegränsande faktor i de flesta skogsmarker. Träd med kvävebrist har förkortade barr och skott och får ljusare eller gula barr Luften är rik på kväve men växterna kan inte tillgodogöra sig det på egen hand. Ett undantag är träd med kvävefixerande bakterier i rötterna, till exempel alar. Kärr har förhållandevis högt pH och rik vegetation med lövbuskar och gräs. Jämför mosse. Skador på mark och växande träd orsakade av skogsmaskiner. Skadorna uppkommer främst vid avverkning och markberedning. Ordlista Korta förklaringar på vanliga skogsord.

Kalhygge Område som har slutavverkats även kallat föryngringsavverkats. Kalkning Åtgärd för att motverka försurning, där man tillför kalk för att höja skogsmarkens pH-värde. Kalkylränta Den ränta som används i nuvärdes- eller investeringskalkyler. Kanthuggning Successiv avverkning där träden avverkas i smala, intilliggande korridorer, som sedan breddas åt det ena eller båda hållen tills hela skogen avverkats. Kantzon Gränsområde mellan olika naturtyper såsom platsen mellan skog och öppen mark skogsbryn och platsen mellan mark och vattendrag. Kapitalkostnad Kostnad för t ex ett maskinköp är summan av värdeminskning och räntekostnad. Katjon Positivt laddade atomer eller molekyler som binds till negativa laddningar i marken. Katning Att kata en stam innebär att nedre delen av stammen på en levande tall barkas förutom en smal barksträng som lämnas kvar så att trädet fortfarande kan försörjas med vatten och näring. Klave Redskap för att mäta trädstammars diameter.

Klenvirke Virke med klenare diameter än de minimimått som satts upp för gagnvirke. Klon Grupp av individer som är genetiskt identiska. Klängning Innebör att fröna mognar och släpper från frökapseln kotten, klänget. Knäckesjuka Svampsjukdom Melampsora pinitorqu som angriper skotten på yngre tallar, vilket ger deformerade grenar och stammar och sämre tillväxt. Kolbotten Lämning efter kolmila anordning för träkolsframställning. Kolmila En anordning uppbyggd lite som en pyramid där ved rests och ställts ihop och sedan täckts med granris och jord. Kolsänka Reservoar i naturen som långsiktigt binder koldioxid från atmosfären. Kontinuitetsskog Skogsområde som varit bevuxet av träd under lång tid och inte kalhuggits.

Kvävets roll i skogen

Kontrakt Dokument som beskriver överenskommelsen mellan säljare och köpare. Korridorgallring Utglesning av skog genom att avverka stråk med regelbundna avstånd och låta skogen mellan stråken vara orörd. Korridorröjning Utglesning av ungskog genom att röja stråk med regelbundna avstånd och låta skogen mellan stråken vara orörd. Korsklavning Mätning av en trädstams diameter två gånger för att få ett mer korrekt värde. Kotte Benämning på den fröbildande strukturen hos tall och gran m. Krongallring Utglesning av skogen där de högsta träden tas bort. Kronskikt Beskriver trädkronors nivå relativt andra träd i beståndet. Kronutglesning Förlust av barr eller löv i trädens kronor. Kubb Ett av de sortiment som stammen uppdelas i vid avverkning. Kulturjordmån Jord som omvandlats av människan. Kulturlämning Äldre lämningar som inte klassas som fornlämningar. Vanliga kulturlämningar är till exempel bodar, hus, stigar och övergiven odlingsmark. Kulturmiljö Generellt begrepp som kan avse en miljö bestående av såväl fornlämningar som övriga kulturlämningar, byggnader, kulturpräglad mark och vegetation.

Kulturmiljölagen Lagstiftning som anger att det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö.