Rehab jobb vad är det

Den som har en godkänd arbetsskada och deltar i rehabilitering kan få livränta från arbetsskadeförsäkringen. Det kan behövas olika åtgärder för att den som har nedsatt arbetsförmåga ska kunna arbeta igen. Förhoppningen är att följande åtgärder ska förkorta sjukskrivningstiden eller att häva nedsättningen av arbetsförmågan. Om arbetshjälpmedel skulle göra det möjligt för en patient att arbeta kvar hos sin arbetsgivare eller börja arbeta igen så kan Försäkringskassan ge bidrag till patienten eller till hens arbetsgivare. Information för patienten om bidrag till arbetshjälpmedel. Information för patientens arbetsgivare om bidrag till arbetshjälpmedel. Din patients arbetsgivare ska genomföra de åtgärder som behövs för att underlätta för hen att komma tillbaka till arbete. Det kan vara att anpassa patientens arbetssituation, anpassa arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsplats. För de personer som antas ha nedsatt arbetsförmåga i minst 60 dagar ska arbetsgivaren senast dag 30 ta fram en plan för återgång i arbete I den ska arbetsgivaren beskriva vilka åtgärder som behövs för att underlätta för hen att komma tillbaka i arbete.

En arbetsgivare kan ansöka om ett bidrag som heter arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd för att förebygga sjukfrånvaro eller underlätta för medarbetaren att komma tillbaka i arbete. Det kan handla om att utreda planera, initiera, genomföra och följa upp arbetsplatsinriktade åtgärder. Bidrag för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro. Om patienten kan arbeta men inte ta sig till arbetet på vanligt sätt, kan hen begära ersättning för arbetsresor. Det innebär att patienten i stället för sjukpenning kan få ersättning för de merutgifter som hen har för resor till och från arbetet. Patienten ansöker om ersättning för resor på samma blankett som används för ansökan om sjukpenning. Patienten kan kontakta Försäkringskassan redan under sjuklöneperioden och meddela att hen kommer att ansöka om reseersättning. Förutsättningen för att få ersättning för merutgifter för arbetsresor är att din patient annars skulle vara helt sjukskriven. Ersättningen ska göra det möjligt för patienten att arbeta helt eller delvis.

Dag 1—14 betalar arbetsgivaren ersättning för arbetsresor. Från dag 15 betalar Försäkringskassan. Möjlighet till arbetsträning finns för patienter som har sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning. Arbetsträning ska bara användas när den bedöms leda till att patienten blir arbetsför och kan återgå i arbete. Arbetsträning innebär att patienten kommer till en arbetsplats utan krav på prestation. Patienten tränar på vissa arbetsuppgifter för att få tillbaka sin arbetsförmåga och får hjälp med arbetsmoment som hen inte klarar på grund av sin sjukdom. Någon annan utför alltså de arbetsuppgifter som den som arbetstränar inte klarar av eller hinner med. Arbetsträningen ska inte ersätta den tid som det normalt tar att lära sig ett nytt arbete. Arbetsträningen ska planeras av arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen tillsammans med Försäkringskassan som bedömer om det är en effektiv rehabiliteringsåtgärd för just denna patient. Under arbetsträningen kan Försäkringskassan betala ut rehabiliteringsersättning till patienten.

Arbetsträningen kan ingå som en av flera rehabiliteringsåtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna återgå i arbete. Ofta behöver arbetsträningen kombineras med andra åtgärder, till exempel anpassning av arbetsplatsen och arbetstiderna eller olika arbetshjälpmedel. Om du tror att arbetsträning skulle hjälpa en patient att komma tillbaka till arbetet, kontaktar du Försäkringskassan. Om Försäkringskassan bedömer att det är lämpligt med arbetsträning, tar vi fram en plan tillsammans med dig som läkare, din patient och hens arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen. Om patienten har sjukpenning ska hen arbetsträna minst en fjärdedel av sin normala arbetstid. Normalt pågår arbetsträningen som längst i tre månader. För patienter med sjukersättning eller aktivitetsersättning finns inte samma krav på tid eller omfattning av arbetslivsinriktad rehabilitering. Förutsättningar och omständigheter i det enskilda ärendet är avgörande.

Du som är läkare kan få ersättning för att delta i ett avstämningsmöte. Arvodet är högst kronor för den första timmen och därefter högst kronor per påbörjad halvtimme. Du skickar faktura för deltagande i avstämningsmöte till Försäkringskassan. I ett avstämningsmöte utreder och bedömer Försäkringskassan tillsammans med patienten dennes medicinska tillstånd, arbetsförmåga och möjligheterna till eventuell rehabilitering. I ett avstämningsmöte deltar patienten, Försäkringskassan och vårdgivaren.

Tycker du artikeln är intressant?

Även andra aktörer kan delta, till exempel patientens arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och anhöriga. Under mötet diskuteras patientens behov av rehabilitering och vilka möjligheter som finns. Utifrån behoven och möjligheterna kan deltagarna planera vilka insatser som behövs för att patienten ska kunna arbeta igen. Det är oftast Försäkringskassan som kallar till ett avstämningsmöte. Men vårdgivaren kan ta initiativ till ett avstämningsmöte för en patient genom att kontakta Försäkringskassans handläggare. Det är dock Försäkringskassan som avgör om ett möte ska genomföras och varför. Patientens delaktighet i utredningen och planeringen för återgången i arbete är en grundläggande förutsättning. Den bidrar till att ansvarsfördelningen blir tydligare för patienten, att hen får rimliga förväntningar på sitt eget ansvar och att hen förstår vilka krav som kan ställas på andra parter. Jag behöver komma i kontakt med min patients handläggare.

Kan ni hjälpa mig? Ring till oss på 90 00 så hjälper vi dig. Vi kan tyvärr inte publicera kontaktuppgifter till våra handläggare på webbplatsen. Kakor på Försäkringskassan På forsakringskassan. Så här använder Försäkringskassan kakor. Gå till innehåll. Funktionsnedsättning Undermeny för Sjukdom och skada Intyg för sjukpenning Utlåtande för förebyggande sjukpenning Intyg för smittbärarpenning Utlåtande för sjukersättning Utlåtande för aktivitetsersättning Underlag för arbetsskada Underlag för statligt personskadeskydd Utlåtande för särskilt högriskskydd Utlåtande för närståendepenning Underlag för särskilt tandvårdsbidrag Intyg för en patient som har aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning Undermeny för Arbetslivsinriktad rehabilitering Förälder och barn Patient som ska söka vård utomlands Patient som inte är folkbokförd i Sverige För dig inom företagshälsovården Information för dig som jobbar som rehabiliteringskoordinator i en region Försäkringsmedicin Medicinska underlag och blanketter Privatperson Arbetsgivare Myndigheter och samarbetspartner Tandvården Om Försäkringskassan Kontakta Försäkringskassan.

Tänk på att Arbetslivsinriktad rehabilitering. Vem gör vad? Patientens roll: Medverka i planering och åtgärder som medför att hen kan börja arbeta igen så snart som möjligt. Medverka aktivt i sin egen rehabilitering. Om hen inte gör det, så kan hen förlora sin rätt till ersättning. Hälso- och sjukvårdens roll: Utifrån sin kompetens bidra till att sjukskrivna patienter återfår hälsa och främja återgång i arbete.

Vad är rehabilitering? - Suntarbetsliv

Föreslå åtgärder som ska leda till att patienten så långt som möjligt ska behålla eller få tillbaka sin fysiska och psykiska funktionsförmåga. Om den anställde inte kan medverka i att ta fram en rehabplan arbete ska ni se till att dokumentera detta och sedan upprätta en plan när det är möjligt. Det är därför viktigt att löpande ha kontakt med den anställde för att stämma av hens tillstånd. En plan behöver inte upprättas om det är uppenbart att den anställde aldrig kommer att kunna återgå i arbete, exempelvis vid allvarlig olycka eller sjukdom. HR bör lämpligen bistå och bidra genom att tillsammans med ansvarig chef ta en aktiv roll i denna del av rehabiliteringen. Vid behov kan ni även ta hjälp av företagshälsovård, särskilt om ni inom den egna organisationen inte har den kunskap som krävs. Se även till att ha en dialog med den anställde om vilka personer som hen tycker ska delta vid rehabiliteringen.

Om rehabilitering - Kunskapsguiden

Se till att hela tiden hålla planen uppdaterad efter avstämningar med den anställde. Det är viktigt att beskriva mål, överenskommelser och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan inblandade personer. Genom att kontinuerligt objektivt beskriva händelser och åtgärder samt dokumentera dessa kan ni som arbetsgivare visa att rehabiliteringsansvaret fullgjorts. Se även till att dokumentera när uppföljningar sker och vad som har diskuterats under dessa. Trots upprepade försök har den anställde inte kommit tillbaka i arbete och du som HR får frågan när, eller om, en anställd kan sägas upp trots att hen är sjukskriven. Som huvudregel har en anställd som är sjuk ett förstärkt anställningsskydd och ska inte kunna sägas upp på grund av sjukdom. Om den anställdes arbetsförmåga är så nedsatt att hen inte kan utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren kan det utgöra saklig grund för uppsägning av personliga skäl. Innan så kan ske måste arbetsgivaren ha sett till att utreda och vidta åtgärder.

Arbetsgivaren ska ha utrett vilken arbets o förmåga huvudsakligen medicinsk den anställde har. Arbetsgivarens möjligheter att erbjuda fortsatt arbete genom omplacering, lediga tjänster, andra arbetsuppgifter med mera ska utredas och en bedömning av vilka åtgärder som är skäliga och möjliga såsom anpassningar, arbetsträning och utbildning ska ske. En väl genomförd rehabiliteringsplan är ett bra hjälpmedel i detta arbete. Arbetsgivaren måste vidta omfattande åtgärder för att fullgöra rehabiliteringsskyldigheten och undvika uppsägning. Hur omfattande åtgärderna måste vara varierar beroende på arbetsgivare samt arbetsplatsens storlek och resurser. Om det är oklart om rehabiliteringsskyldigheten har fullgjorts går det ut över arbetsgivaren. Det gäller därför att säkerställa att arbetsgivaren gjort det som krävs, exempelvis genom en arbetsförmågebedömning eller kompletterande läkarintyg som påvisar att arbetsförmågan är nedsatt på ett sätt som gör att den anställde inte kan utföra något arbete av betydelse.

Den anställde ska hela tiden aktivt medverka i de rehabiliteringsinsatser som arbetsgivaren erbjuder och har en upplysningsskyldighet så att arbetsgivaren kan utreda och vidta adekvata åtgärder, utifrån den enskildas hälsotillstånd. Om inte den anställde aktivt medverkar i sin rehabilitering kan det bli aktuellt med att säga upp den anställde. Det är dock viktigt att först konstatera att den anställdes förmåga att medverka inte hänger samman med hens sjukdom. Vid en eventuell prövning om uppsägning och om arbetsgivaren har fullgjort sitt rehabiliteringsansvar visar praxis att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar är långtgående. Alla tänkbara alternativ och åtgärder för anställningens fortsättande ska ha uttömts. Det är därför viktigt att inte vänta för länge med att påbörja rehabiliteringsarbetet för att den anställde ska kunna återgå i arbete så snart som möjligt — och därmed förhoppningsvis undvika att komma i en uppsägningssituation.

När en organisation får tillbaka en anställd efter en sjukskrivning känns det alltid bra. För att inte riskera att en anställd faller tillbaka i samma mönster, till exempel vid arbetsrelaterad stress, är det viktigt att ha uppföljningar med en anställd kontinuerligt. En lösning kan vara att en anställd har uppföljning med företagshälsovården, men behovet måste bedömas från fall till fall. Arbetet med uppföljning av hur en anställd mår slutar därför inte på grund av att denne är tillbaka på arbetet. Skulle det vara så att en anställd blir sjukskriven på nytt, kan man många gånger utgå från det tidigare arbetet som har gjorts och vad som fungerade bra. Hur länge handlingar ska sparas från en rehabilitering måste dock bedömas utifrån varje enskilt fall. Handlingarna ska inte sparas längre än nödvändigt. Arbetet med arbetsrelaterad ohälsa är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Precis som gäller annat arbetsmiljöarbete ska detta arbete utvärderas löpande.

Arbetsmiljöverket beskriver det systematiska arbetsmiljöarbetet i fyra steg:. Chefer och anställda som varit delaktiga vid en rehabilitering kan många gånger vara del av att utvärdera organisationens arbete med arbetsrelaterad ohälsa. Har ni riktlinjer och rutiner på plats? Vilka rutiner och riktlinjer fungerade bra och inte? Detta för att hela tiden systematiskt arbeta med och följa upp arbetet med arbetsrelaterad ohälsa inom organisationen. Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering innebär att det ska finnas riktlinjer och rutiner för hur rehabiliteringsärenden ska hanteras. Det är dessutom viktigt att det i dessa riktlinjerna framgår vem inom organisationen som gör vad i rehabiliteringsprocessen. I större organisationer brukar normalt närmsta chef vara den person som gör de första insatserna.

Rehabplan och rehabilitering – vad gäller?

Detta måste dock anpassas efter situationen i det enskilda fallet, eftersom personkemi när det gäller dessa typer av insatser kan vara viktig. Chefer ska känna till vilka rutiner som finns på plats, men du inom HR-organisationen kan behöva säkerställa att cheferna verkligen har tagit till sig vilket ansvar de har. Det är också viktigt att den som ska rehabiliteras känner sig involverad och delaktig i rehabiliteringsprocessen för att utfallet ska bli så bra som möjligt. Simployer AB Tel: 84 01 80 Skicka ett mejl. LinkedIn Facebook Instagram. Stäng close. Lärande Kurser och utbildning Learning Library för ledare Vanliga frågor och svar. Rehabplan och rehabilitering — vad gäller? Det är arbetsgivarens ansvar att hjälpa en anställd som är sjukskriven och som behöver rehabilitering för att komma tillbaka till arbetet. Det finns ofta en osäkerhet kring hur långt kraven sträcker sig och vad man som arbetsgivare förväntas göra när en sådan situation uppstår.