Varför är drama bra för barn

Teater viktigt för barns utveckling - P4 Västmanland | Sveriges Radio

Slutsatsen är att drama är ett inkluderande arbetssätt. Alla lärare som använde drama regelbundet lyfter fram att elever med olika bakgrund blir mer jämbördiga. Elever med annat modersmål har lättare att uttrycka sig och motiveras till att göra det när de kan använda olika uttrycksformer. Gestaltning och agerande underlättar också för elever med läs- och skrivsvårigheter att förstå och ta mer aktiv del i undervisningen. Drama stärker även tysta och tillbakadragna elever som blommar ut under dramalektionerna. I en kvantitativ studie av samma forskare undersöks specifikt om drama leder till att elever utvidgar sitt ordförråd. Det är en jämförande studie av åtta klasser i årskurs ett som arbetade med två utvalda fornnordiska sagor. Datamaterialet består av för- och eftertest av elevernas ordförståelse med ord från de aktuella sagorna. Studien visade att elevernas ordförråd ökade i alla klasser, men att den största ökningen skedde i de klasser som hade använt sig av drama.

Skillnaderna mellan de klasser som arbetat respektive inte arbetat med drama var signifikanta och statistiskt säkerställda.

Utveckla färdigheter

Slutsatsen är att bearbetning av sagor och berättelser genom drama utökar elevernas ordförråd betydligt mer än vid konventionell undervisning. Elevers multimodala berättande och estetiska lärprocesser undersöks av Märtha Andersson, lektor vid Luleå tekniska universitet. Hon beskriver ett projekt där två dramapedagoger från Kulturskolan mötte elever i årskurs två och tre vid tre tillfällen för att arbeta med berättande och språk utifrån processdrama: en dramaform designad för fördjupat lärande, som ofta tar sin utgångspunkt i en ramberättelse. I det här fallet tog dramapedagogerna roller som städare som råkat städa bort alla ord för en professor som arbetade med en ordbok. De var mycket oroade över sitt förfärliga misstag och bad eleverna om hjälp. Det hela mynnade ut i en ordbok med påhittade, nya ord. Att orden inte redan existerade kontrollerade eleverna i en vanlig ordbok. De skrev också egna förklaringar till varje ord. Totalt deltog över elever i projektet.

Den kvalitativa analysen beskriver 29 elevers strategier för att skapa nya ord och hur de resonerar kring ordens innebörd. Eleverna godtog det fiktiva problemet och upplevde att arbetet med ordboken var på riktigt. Flera elever hade svårt att hitta på ett ord och ge det en betydelse men när de först fick illustrera sin idé, exempelvis i lera, blev det lättare och mer meningsfullt att formulera en benämning. Projektet innebar att eleverna fick leka och laborera med ord, text, bilder och objekt. De kunde vara kreativa och behövde inte ta hänsyn till vedertagna språkregler. Samtidigt väckte arbetet med ordboken diskussioner om ordens innebörd, definitioner, uttal och stavning, samt förståelse för att språket ständigt förändras. Skapandet av nya ord ledde också till olika berättelser. Både form och innehåll utvecklades i elevernas eget skrivande. Berättelserna blev längre och handlingen mer fyllig och detaljerad. Eleverna var stolta över sitt arbete och att de kunnat hjälpa till att lösa problemet.

Kontextualiseringen genom det fiktiva problemet där eleverna fick ta en expertroll gav dem möjlighet att agera utifrån en annorlunda position och status. Gestaltningen och preciseringen av de påhittade orden, via transformation från ett medium till ett annat, gav en fördjupad förståelse för sambandet mellan ord och konkreta föremål. Mot denna bakgrund är potentialen för drama i undervisningen uppenbar. I en inkluderande skola behövs metoder där elever får möjlighet att utvecklas och lära på olika sätt, i samspel med andra. Språket är centralt både för ämnesmässigt lärande, identitetsskapande processer och ur ett demokratiskt perspektiv. Drama som metod fokuserar på dessa delar i samklang. Att stärka elevers språk och sociala interaktion genom drama skapar individer med gott självförtroende och tillgång till kommunikativa, laborativa och kreativa redskap för lärande. Andersson, Märtha Berättandets möjligheter — multimodala berättelser och estetiska lärprocesser.

Luleå: Luleå University of Technology. Uppdrag Literacy — med klassrummet som arena. Stockholm: Liber. Jacquet, Ewa Att ta avstamp i gestaltande. Pedagogiskt drama som resurs för skrivande. Stockholm: Stockholms universitet, inst. Sæberg Björnsson Red. Det är ett auktoritärt kärleksfullt ledarskap. I Teaterns värld finns det två dödssynder. Man får inte vara sjuk och man får inte komma för sent. Barnen gapar. Om detta har de aldrig hört. De får lära sig entré och sorti. Ingen har läst franska. Nu ska vi leka säger jag.

Teater i klassrummet: Fördelar för barn - Att vara mamma

För teater är att leka. Som på engelska. To play. Sedan får alla välja karaktär. Någon vill vara ond, en annan galen professor eller ekorre med rabies. Sedan gör vi pjäsen och jag skriver repliker.

Teater i klassrummet: Fördelar för barn

Lågmälda protester men jag ger mig inte. Efter påsk kan de flesta sina repliker och det blir ännu roligare. Någon gråter hemma och arg förälder tar kontakt. Är det verkligen bra med teater? Vad är det till för? Vem har bestämt det? Att man oroar sig för sin prestation kan komma till uttryck på många sätt och är ett led i processen.