Vad är versaler lösenord

Den här rapporten innehåller statistik över drygt svenskars lösenordsvanor och genomfördes av Internetstiftelsen under våren Den innehåller också råd och tips på hur du kan skapa starka lösenord. Publicerad Åtskilliga artiklar har skrivits om vad som är ett bra nätbeteende, i synnerhet när det gäller valet av lösenord, men få tar det på allvar, varken användare eller utvecklare av tjänster. Visst, de allra flesta känner till att det bästa lösenordet är slumpartade kombinationer med versaler, gemener och specialtecken, med ett minimiantal tecken och så vidare. Men vi lever inte som vi lär.

Ändra eller återställa ditt Windows-lösenord - Microsoft Support

Därför släpper vi denna rapport där vi vill bidra med kunskap om hur svenskarna använder lösenord, förklara riskerna och konsekvenserna av att få sina lösenord knäckta, hur det går till, vad vi svenskar känner till om lösenord och vad vi gör åt saken. Och inte minst, vad vi borde göra. I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om våra olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet. Mer kunskap helt enkelt! Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Vi ansvarar för internets svenska toppdomän. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet. Sök en. Hur registrerar jag ett domännamn? Ändra mina befintliga uppgifter Ta reda på ägaren av ett domännamn Hitta återförsäljare av domäner.

Ju längre och mer avancerade lösenord man använder, desto svårare är det att knäcka dem. Samtidigt blir de svårare att minnas, varför krav på långa lösenord ofta leder till längre men enklare lösenord, lösenord som byts mer sällan och används i många olika system varav en del kan vara opålitliga eller lösenord som varieras på triviala sätt. Lösenordens utveckling i Unix ger en bild av problematiken. För att ett lösenord skall kunna kontrolleras måste det sparas på något sätt på det system som skall autentisera användaren. Krypteringsalgoritmen DES var modifierad på ett sätt som skulle göra krypteringen — och därmed masstest av lösenord — långsam också på specialkonstruerad maskinvara. En angripare som gissar lösenord måste testa lösenordet skilt för varje användare eller för varje salt. Under talet började datorerna bli så kraftfulla att de traditionella Unix-lösenorden på högst 8 tecken ofta inte längre räckte, om angriparen fick testa lösenord på sin egen maskin.

Ett välvalt lösenord på 6 tecken 2 6×6 ger drygt 68 miljarder möjligheter räcker fortfarande långt, men typiska lösenord börjar vara möjliga att knäcka på en uppsättning hemdatorer. Då flyttades lösenorden över till en fil som endast kan läsas av administratören och vissa serverprogram. Därmed kan antalet gissningar per sekund begränsas, i den mån filen inte läcker ut.

Google Lösenordshantering

Parallellt med detta utvecklade man andra algoritmer, som framförallt gav möjlighet till längre lösenord, som inte är lika känsliga för hur de väljs. Då man relaterar lösenordets längd till dess styrka gäller beräkningen i huvudsak lösenord som är att betrakta som en slumpmässig samling tecken. Beroende på språket man använder kan dock vissa tecken ha större sannolikhet än andra; lösenorden är alltid åtminstone något sämre än om tecknen valts helt slumpmässigt om t. Om lösenordet är ett riktigt ord, en kort kombination av ord, ett felvänt ord, ett namn, ett telefonnummer eller liknande kan det ofta gissas utan större ansträngning. Det finns datorprogram som givet en lista på lösenord i den form de sparats går igenom en uppsättning ordböcker, ord- och namnlistor och information som kan fås om användaren, modifierar dessa enligt givna mönster och testar alla kombinationer ordboksattack. Med tillgång till lösenordsfilen kan miljoner möjligheter testas utan problem.

Ett mindre antal triviala lösenord, inklusive triviala variationer på tillgängligt användardata kattens namn baksomfram kan testas utan tillgång till lösenordsfilen i den mån en dator tillåter inloggning över nätet. För att minska exponeringen för dåliga lösenord undviker man att offentligt berätta användarnamnen, och undviker att tillåta nätinloggning med kända användarnamn root, guest etc.

Internetdagarna

Med nya algoritmer har man blivit av med begränsningen till åtta tecken. Eftersom de "nästan slumpmässiga" teckenkombinationerna man förut rekommenderade är svåra att minnas, i synnerhet då lösenordets längd ökar, har man övergått till att rekommendera lösenfraser. Då strävar man inte efter slumpmässighet, utan att genom tillräcklig längd göra frasen svårgissad. Också vad gäller fraser skall man undvika sådant som kan hittas i digitaliserad form, till exempel kända citat eller rader ur sånger och ramsor. Lösenfrasen måste vara betydligt längre än ett "nästan slumpmässigt" lösenord, ungefär tre gånger längre med en normal fras, alltså drygt tjugo tecken istället för åtta. Istället för lösenord kan man i en del system använda långa maskinellt genererade nycklar , möjligen i sin tur krypterade med hjälp av ett lösenord. Nycklarna kan förvaras i en fil på den egna datorn eller en server, på en minnessticka eller på ett smartkort vanligen specialkonstruerat för uppgiften.

Lösenord knäcks oftast genom Brute force - och ordboksattacker , men även " rainbow tables " kan användas för att knäcka dem. Hur starkt ett lösenord är beror teoretiskt sett på dels hur många gissningar som i medeltal krävs innan man gissar rätt, dels hur lång tid en enskild gissning tar. Vanligen förvaras en " hash " av lösenordet på serverdatorn som kontrollerar lösenordet då man loggar in. Så länge hash-filen är skyddad kan man med serverprogramvaran begränsa antalet gissningar per tidsenhet, till exempel till tre försök på tre sekunder, det vill säga ungefär hundratusen gissningar per dygn. Om en angripare får tag på hash-filen kan han med en egen dator pröva hundratals miljoner gissningar per sekund, beroende på vilken hashfunktion som använts, angriparens datorresurser med mera. Ofta används så kallat salt för att tvinga angriparen att pröva lösenorden skilt för varje användare. I praktiken har många av användarna i varje system svaga lösenord, som kan gissas med ordboksattacker.

För slumpmässiga automatiskt genererade lösenord fås styrkan genom denna formel. Om lösenordet ens till en del kan gissas ger tabellen ingen information om dess styrka. Här räknas endast a—z som bokstäver.

Lösenordshantering

Andra bokstäver hanteras inte alltid ändamålsenligt av de berörda datorprogrammen, till exempel kan de bytas mot någon av de förstnämnda eller ignoreras då lösenordet prövas. När man använder fraser som lösenord kan den som skall bryta lösenordet utnyttja att tecknen skall bilda ord, eller att vissa bokstavskombinationer är vanligare än andra. Om man antar att varje bokstav tillför två bitar information som inte kan härledas av omgivande bokstäver motsvarar en fras på femton tecken ett välvalt d. Ett sådant lösenord ger inte tillräckligt skydd om angriparen kan pröva lösenorden på en uppsättning egna maskiner. Skyddet ett lösenord på datorn erbjuder behöver inte alltid vara säkert bara för att lösenordet är starkt, de kan ibland kringgås.