Hur yttrar sig hjärtflimmer

Ofta beror på förmaksflimret på en skada på hjärtat, eller en förändring i hjärtats anatomi. Det kan vara till exempel en hjärtinfarkt, en skada på klaffarna eller en hjärtsjukdom som orsakats av högt blodtryck som ligger bakom förmaksflimret.

Förmaksflimmer – symtom, orsak och behandling – atmdiam.pages.dev

Även sjukdomar som inte sitter i hjärtat kan orsaka förmaksflimmer indirekt, som diabetes, sköldkörtelstörningar, alkoholberoende och lungsjukdomar. I 20 till 30 procent av fallen finns ingen uppenbar orsak. Förmaksflimmer Förmaksflimmer är en oregelbunden hjärtrytm som uppkommer när den elektriska aktiviteten i hjärtats förmak inte fungerar som den ska. Vad är förmaksflimmer? Det finns olika typer av förmaksflimmer: Paroxysmalt förmaksflimmer är när den oregelbundna hjärtrytmen kommer och går. Sådant förmaksflimmer går oftast över av sig självt inom några minuter eller timmar, men ibland kan det sitta i längre och då kan du behöva behandling för att hjärtat ska återgå till sin vanliga rytm. Persistent förmaksflimmer är när den oregelbundna hjärtrytmen inte går över av sig själv. Då måste du få behandling för att komma tillbaka till din vanliga hjärtrytm. Permanent förmaksflimmer är förmaksflimmer som inte går att behandla så att du får normal hjärtrytm.

Det finns dock annan behandling som kan lindra dina symtom. Orsak till förmaksflimmer. Förmaksflimmer orsakas ofta av hjärt-kärl-sjukdomar som: högt blodtryck hjärtattack eller kärlkramp skador på hjärtats klaffar hjärtsvikt medfödda hjärtfel Även andra sjukdomar än de som uppkommer i hjärtat kan ge upphov till förmaksflimmer. Exempel på sådana är: störningar i sköldkörteln alkoholberoende lungsjukdomar diabetes njursvikt Förmaksflimmer kan också uppstå utan någon uppenbar anledning. Symtom på förmaksflimmer. Andra vanliga symtom på förmaksflimmer är: trötthet yrsel andfåddhet ont i bröstet sämre kondition svimning Förmaksflimmer kan upptäckas genom EKG , och det är viktigt att symtom som kan bero på förmaksflimmer undersöks noggrant. Vad kan jag göra själv? Du kan öka dina chanser att hålla ditt hjärta friskt om du: rör på dig regelbundet minskar ner på feta mjölkprodukter och fett kött väljer växtbaserade oljor i stället för smör äter mer frukt, grönsaker och fet fisk slutar röka om du röker dricker måttligt med alkohol.

Behandling vid förmaksflimmer. Det finns tabletter som hjälper hjärtat att slå om till sin vanliga rytm och motverkar att förmaksflimret kommer tillbaka. Ibland behövs också tabletter för att sänka hjärtats puls. En annan behandling är elkonvertering, då hjärtat får en elstöt för att gå tillbaka till sin vanliga rytm. Inför en elkonvertering sövs du ner, så att du inte ska känna stöten. Det finns också operation mot förmaksflimmer, då läkaren går in och förstör de områden som skapar de elektriska störningarna. Då bildas istället ärrvävnad, som inte har förmågan att skapa elektriskt kaos. När bör jag söka vård? Hur kan Doktor. Frågor och svar om förmaksflimmer. Vad är hjärtflimmer? Hur känns förmaksflimmer? Varför får man förmaksflimmer? Hitta på sidan Vad är förmaksflimmer? Orsak till förmaksflimmer Symtom på förmaksflimmer Vad kan jag göra själv? Behandling vid förmaksflimmer När bör jag söka vård? Frågor och svar Vad är hjärtflimmer? Vi skickar Appen till din mobil!

Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! SMS är skickat. Från det att jag installerade appen till jag fick tala med en sjuksköterska.

Förmaksflimmer

En läkare ringde sedan upp mig och jag fick läkemedel utskrivet, allt detta tog cirka en timme. Stort tack för denna fantastiska tjänst! Brukar aldrig skriva recensioner med det här tycker jag var värt! Direkt när jag kontaktade Doktor. Förmaksflimmer kan även drabba den som är i övrigt frisk.

Ge en gåva!

Förmaksflimmer innebär nästan aldrig ett akut hot mot cirkulationen men innebär en ökad risk för slaganfall stroke , hjärtsvikt och är även associerat med demens. Upp till en tredjedel inte har några symptom alls, och söker därför inte upp sjukvården. En del kan få sin diagnos av en tillfällighet i samband med andra vårdkontakter eller screening. Förmaksflimmer blir vanligare med stigande ålder. Bland personer som är över 75 år har procent förmaksflimmer. Uppskattningsvis har cirka svenskar förmaksflimmer och antalet diagnosticerade fall ökar. En bidragande orsak är det ökande antalet äldre i befolkningen men även ökad tillgång till diagnostik, ökad medvetenhet och större förekomst av riskfaktorer hos yngre individer. Diagnosen ställs med hjälp av ett elektrokardiogram EKG. Det sker genom att man kopplar elektroder till vrister, handleder och på bröstet. På en EKG-skrivare ritas sedan en kurva som visar hjärtats elektriska aktivitet. Man kan även använda någon form av långtidsregistrering för att ställa diagnos.

EKG visar om hjärtat går i normal rytm sinusrytm eller om det går i förmaksflimmer. Episoder av flimmer som går över spontant. Dessa kan vara i enstaka minuter men också pågå i flera dygn. Episod av flimmer som inte går över spontant och som kräver åtgärd för att återgå till normal rytm. Oftast görs detta i form av en elkonvertering men kan också utföras med läkemedel. Konstant flimmer som trots behandling inte går tillbaka till sinusrytm eller där man beslutat att inte göra fler försök att få hjärtat i normal rytm. Vid förmaksflimmer finns en risk att det bildas proppar i hjärtats förmak. Man kan då bland annat drabbas av en stroke slaganfall, propp i hjärnan. Risken för stroke är flera gånger högre än hos personer utan förmaksflimmer. För att bedöma risken för stroke för personer med förmaksflimmer och därmed också om det finns skäl att behandla med blodförtunnande medicin används summan av olika riskfaktorer i ett poängsystem.

Systemet har förkortningen CHA2DS2-VASc och tar hänsyn till riskfaktorerna hjärtsvikt, högt blodtryck, ålder över 65 eller över 75 år, tidigare stroke, kärlsjukdom och kön. Vid mer än en riskfaktor finns en stark rekommendation till blodförtunnande behandling. Risken för stroke är hög även om flimret bara kommer episodvis och även om det inte finns så mycket symptom. Det finns vetenskapligt förankrade data på att fysisk aktivitet, viktnedgång vid övervikt och minskning av skadlig alkoholkonsumtion minskar bördan av förmaksflimmer. Tyvärr finns det fortfarande begränsat med mottagningar som kan hjälpa patienter med ett helhetsgrepp kring livsstilsförändringar. Patienter med förmaksflimmer bör i de flesta fall genomgå en ultraljudsundersökning av hjärtat. Blodprover bör tas för kontroll av blodvärde, salthalter, njurfunktion och ämnesomsättning. Blodproppsförebyggande läkemedel sätts vanligtvis in, men i vissa situationer kan andra alternativ vara aktuella.

Vid paroxysmalt attackvis förmaksflimmer går flimret över spontant. En attack kan vara från enstaka minuter upp till flera dygn. Vid en ny episod av förmaksflimmer kan man ofta med hjälp av läkemedel som sänker pulsen avvakta något dygn med akut behandling såsom elkonvertering, då flimret ofta slår om till normal rytm av sig självt.

Förmaksflimmer - Symptom, råd och orsaker - Riksförbundet HjärtLung - HjärtLung

Behandlingen inriktas såväl på hjärtrytmen som på risken för stroke. I första hand ges läkemedel för att lindra symtom genom att sänka pulsen, som oftast är förhöjd när ett förmaksflimmer börjar. Istället för att elkonvertera kan ett läkemedel ges och inom 3 timmar kan flimret övergå till normal rytm. Fungerar för cirka 50 procent av patienterna om det ges tidigt efter flimmerdebut. Här finns flera läkemedelsgrupper och vilka läkemedel man ordineras beror på många faktorer. Sedan drygt tio år används en ny generation av blodförtunnande läkemedel som går under samlingsnamnet NOAK, vilket betyder att det är nya läkemedel som skiljer sig på olika sätt från den tidigare behandlingen Waran warfarin. Dessa nya läkemedel används i Sverige under namnen Pradaxa dabigatran , Xarelto rivaroxaban , Eliquis apixaban och Lixiana edoxaban. De nya läkemedlen dominerar nu helt den blodförtunnande behandlingen vid förmaksflimmer. De har fördelar gentemot Waran i form av att de inte kräver lika täta kontroller med blodprover, de fungerar bra tillsammans med föda och andra läkemedel och de minskar risken för vissa typer av allvarliga blödningar.

Sedan rekommenderar läkemedelsverket att NOAK används i första hand vid nyinsättning av blodförtunnande behandling. Läkemedelsverket rekommenderar också att alla patienter med förhöjd risk för proppar skall få behandling. Waran används framför allt vid kraftigt nedsatt njurfunktion, vid samtidig förekomst av mekaniska klaffproteser och vissa typer av samtidig klaffsjukdom. Valet av NOAK-preparat styrs oftast av regionala rekommendationer, men vissa medicinska förutsättningar, patientens preferens och läkarens bedömning spelar också stor roll. Effekten av den blodförtunnande behandlingen är hög, risken för stroke minskar med cirka 70 procent och dödligheten med cirka 25 procent. Behandlingen innebär också en viss risk för blödning, men nyttan med behandlingen är större än risken sett på gruppnivå. Ibland behövs mer än en sorts läkemedel för att bromsa hjärtfrekvensen. Dessa läkemedel har liten eller ingen förebyggande effekt på flimmerepisoder utan lindrar i första hand symptom genom att normalisera hjärtfrekvensen.

Rytmstabiliserande läkemedel minskar retbarheten i hjärtats elektriska system. De kan göra att risken för nya flimmerattacker minskar. Oftast föreslås denna typ av behandling efter några symptomgivande återfall i förmaksflimmer. Behandling med rytmstabiliserande läkemedel bör initieras och kontrolleras av hjärtläkare. De vanligaste läkemedlen som nu används heter Multaq, Tambocor och Cordarone. Rytmstabiliserande läkemedel bromsar inte alltid hjärtrytmen under en attack, utan används i första hand för att förhindra nya attacker. Om förmaksflimret blir bestående och ger besvärande symptom kan man göra en elkonvertering. I längre perspektiv kommer dock de allra flesta återfalla i flimmer, så många som hälften återfaller inom en månad efter elkonvertering. Elkonvertering innebär en viss ökning av risken för proppbildning och stroke, men riskerna är mycket små om blodförtunnande behandling ges utan avbrott minst tre veckor före och fyra veckor efter elkonvertering.

Hos patienter med riskfaktorer skall emellertid blodförtunnande behandling ändå starta så snabbt som möjligt. Hos patienter som har återkommande symptomgivande episoder av förmaksflimmer är kateterablation ett alternativ. Komplikationer ses vid procent av ingreppen, vanligast är blödningar vid insticksstället i ljumsken. Allvarliga komplikationer är dock mycket ovanliga. Flimmerablation ger symptomlindring och minskad flimmerbörda hos procent, vilket innebär att många gör om ingreppet minst en gång på grund av återfall. Kateterablation tar två till fyra timmar och patienten är oftast vaken under ingreppet men får lugnande och smärtstillande läkemedel. Maze-operation eng. Vid ingreppet gör ett antal kirurgiska snitt i förmaken, som därefter sys igen varvid det skapas elektriska barriärer i förmaken. Ingreppet är relativt omfattande men leder i mycket stor utsträckning till att normal hjärtrytm återskapas. Maze-operation används i första hand till personer med förmaksflimmer som genomgår andra former av hjärtkirurgi, till exempel vid byte av hjärtklaff.

Vid sidan av den behandling som kan fås genom läkemedel eller operation är den egna livsstilen ofta en nyckel till välmående. Att motionera och hålla kroppen i form stärker hjärtat, ger mer ork och en bättre självbild. Intensiteten i träningen varierar givetvis från person till person. För den som lever ett stillasittande liv kan det vara bra att börja med enklare promenader och anpassa intensiteten efter hur mycket man orkar. Motion tillsammans med en genomtänkt kost är också ett bra sätt att minska kolesterolvärdet i blodet. Läs mer om Johan Engdahl på Karolinska institutet. Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen. Cirka svenskar är drabbade av förmaksflimmer.