Hur mycket äger svensken

Det finns några viktiga faktorer att ha i åtanke när man jämför låntagande per capita.

Kakor på scb.se

Demografiska aspekter som till exempel befolkningens sammansättning är en sådan. Skulderna är generellt sett mindre om en stor andel av befolkningen är väldigt unga barn eller gamla pensionärer. Det beror på att de har ett lägre låntagande än exempelvis åringar, som hör till de mest skuldsatta. Hushåll i länder med en stor andel hyresbostäder är också normalt sett mindre skuldsatta, därför att bostadslånen utgör en så pass hög andel av de totala lånen. Sedan finanskrisen har Sveriges befolkning vuxit med ungefär en miljon personer. Om de totala lånen hade varit konstanta år efter år så hade lånen per capita sjunkit till följd av befolkningstillväxten. Men nu har de alltså ökat, vilket innebär att lånen har vuxit snabbare än befolkningen. Den snabba skuldökningen i Sverige hänger till stor del ihop med prisökningen på bostadsmarknaden.

SENASTE I NATIVE

I Danmark syns inte samma uppåtgående trend. Där har istället låntagandet per capita legat relativt konstant sedan finanskrisen. I Irland ser trenden motsatt ut, där minskar lånen. Irland drabbades hårt av en kris inom bygg- och bostadssektorn under talets första decennium. Fastighetspriserna ökade snabbt tills luften gick ur bostadsmarknaden Vid det laget var lånen per capita betydligt högre än i Sverige, men därefter har de irländska hushållen betalat av sina lån och fått ner skuldsättningen. En hög skuldnivå behöver inte vara ett problem om den matchas med höga inkomster.

Svenska hushållens faktiska konsumtion ligger 10 procent över EU-snittet

Relationen mellan skulder och inkomster mäts genom skuldkvoten. Ju högre skulderna är i förhållande till inkomsterna desto högre blir skuldkvoten. Sveriges skuldkvot har ökat snabbt de senaste tjugo åren och ligger på en hög nivå jämfört med många andra länder. Det är samma tre länder - Danmark, Nederländerna och Sverige - som har högst låntagande per capita och dessutom högst skuldkvot. I den här analysen har vi tagit hänsyn till befolkningens storlek. De genomsnittliga låneskulderna har räknats fram per invånare per capita. SCB Publicerad: mars Kakor på scb. Acceptera alla kakor Hantera kakor. Hem Hitta statistik Kort analys Svenskar har näst mest skulder Lyssna. Kort analys Svenskar har näst mest skulder Senast uppdaterad: Om man jämför hushållens skuldsättning i några europeiska länder hamnar Sverige näst högst upp. Lästips Samhällets ekonomi. Statistiken berättar historier Läs fler korta analyser. Etiketter Boende och byggande Hushåll och ekonomi Europa.

Bulgarien ligger lägst i jämförelsen med 51 procent under genomsnittet för EU-länderna. Obs: Sortering är i första hand enligt hushållens faktiska konsumtion och i andra hand i alfabetisk ordning för länder med lika värden.

Sök på namn – Hur många heter ?

Köpkraftspariteter, eller Purchasing Power Parity PPP är kvoten mellan det belopp i respektive lands valuta som behövs för att köpa samma korg av varor och tjänster, en så kallad real växelkurs. Detta likställer köpkraften mellan olika nationella valutor. När förädlingsvärdet av ett lands samlade produktion BNP uttryckt i löpande priser i nationella valutor deflateras med PPS kommer jämförelsen att återspegla enbart volymskillnaderna mellan länder. Den 13 december publicerade Eurostat en reviderad tidsserie för köpkrafsparitet. Tidsserien löper från år till år Avsikten med revideringen var:. Mer information om PPP:s revidering pdf. För mer information, se Eurostats pressmeddelande. Eurostat hemsida och databas. Ytterligare information finns i Statistikdatabasen. Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB. Kakor på scb. Acceptera alla kakor Hantera kakor. Definitioner och förklaringar Köpkraftspariteter, eller Purchasing Power Parity PPP är kvoten mellan det belopp i respektive lands valuta som behövs för att köpa samma korg av varor och tjänster, en så kallad real växelkurs.