Hur har bildspråk uppstått

För att en liknelse ska kännas trovärdig och spännande är det bra om läsaren på något sätt kan känna igen sig i bilden. Personligen föredrar jag liknelser från vardagen före fantasifulla och alltför långa haranger. En vardaglig metafor kan skapa känslor och igenkänning och i och med det beröra. Bildspråk syftar på bildligt språk, som till exempel metaforer, liknelser, allegorier och symboler. Det används mycket i litteraturen; lyriken är ofta rik på bildspråk. Bildspråk förekommer ofta i gruppspråk och slang.

Please wait while your request is being verified...

En metafor är ett uttryck där bildledet ersätter sakledet. I stället för att tala om ålderdom kan till exempel metaforen livets höst användas. Metaforen skiljer sig från liknelsen genom att den saknar jämförelseled. Ålderdomen är som livets höst är alltså en liknelse. Liknelser kan, liksom idiom, vara språkspecifika och därför svåra att översätta. Ett personligt bildspråk är resultatet av en kreativ process där fotografen bejakar det privata, intima och säregna i sin egen personlighet, och försöker hitta vägar att uttrycka det i fotografisk bild. Liknelsen är ett bildspråk där ett begrepp klargörs med ett annat. Liknelsen skiljer sig från metaforen genom att det klart utsägs vad något liknar eller är som. Så kan trädens rötter vara som tentakler i marken. Stilfigurer, retoriska figurer eller särskilt i modern stilistik stilmedel är språkliga redskap för att skapa stilistiska effekter.

Metafor och liknelse

Stilfigurer används såväl i dagligt tal som i snart sagt alla former av skriven text. En stilfigur används för att förstärka en texts eller ett uttalandes verkan. Enligt klassisk retorik delar man in stilfigurerna efter tre huvuduppgifter: att underhålla, informera eller påverka. Stilfigurer eller retoriska figurer är språkliga redskap för att skapa stilistiska effekter. När du letar efter stilfigurer i en text eller ett tal så kan det underlätta om du ser till följande kategorisering. Metaforer hjälper oss att förstå nya fenomen och idéer genom att likna det abstrakta eller komplexa vid något konkret. Och för att göra naturvetenskap begriplig är metaforer i princip ofrånkomliga. Och vill man dela med sig av sin forskning till allmänheten är väl valda metaforer ännu viktigare. När du gör uppräkningar av något slag eller framlägger flera argument är det mycket effektivt att låta dessa vara tre frö det första, för det andra.

Bildspråk - Skarp97an

Även när du gör anaforer är det bra att låta dessa vara tre. Tre är ett nästintill magiskt tal för våra hjärnor. En skada på Brocas område i hjärnans vänstra halva medför svårigheter att prata. Men samma och närliggande områden används även för att styra händerna när man gör komplicerade saker. Noam Chomsky hävdar att hjärnan har en speciell språkmodul, men språkförmågan kan också vara en sidoeffekt av en allmän mänsklig förmåga att lära och göra saker i en viss ordning. Alla sociala varelser har någon form av kommunikationssystem, från myrors doftspår till fåglars sång. Men det finns ingen uppenbar kontinuitet mellan dessa och mänskligt språk. Mänskligt språk är kombinatoriskt på två nivåer — det kombinerar ljud till ord och ord till meningar, och det har i princip oändliga kombinationsmöjligheter på båda nivåerna. Denna strukturella komplexitet används för att uttrycka semantisk komplexitet. Ett enda yttrande kan innehålla ett långt och komplext budskap.

Fågelsång kan vara strukturellt komplex, men är semantiskt mycket enkel. Det innehåller knappast något djupare budskap. Andra djur har en repertoar av olika läten som är mera betydelsebärande, men dessa är aldrig strukturellt komplexa och kombineras inte till meningar. Det närmaste man kommer språk i djurvärlden är kanske markattors varningsläten. Dessa apor har flera olika läten som varnar för olika sorters rovdjur, och andra markattor flyr på ett sätt som beror på vilket varningsläte de hör — upp i träden om de hör "Varning för leopard! Många fåglar kan lära sig att härma mänskligt tal, men utan att förstå innebörden. Många djur kan lära sig att förstå en uppsättning kommandon, som en hund som lär sig att sitta när man säger "Sitt!

Vad är bildspråk och hur kan du använda det?

Men inget av detta visar på någon egentlig språkförståelse. Åtskilliga experiment har gjorts genom åren där man har försökt lära olika djur, främst människoapor men även delfiner och papegojor , att använda språk i mera strikt mening. De flesta djuren har lärt sig lite grann, men forskare är inte ense om hur detta ska tolkas. Är det bara fråga om papegojhärmande och betingning , eller förstår djuren vad de säger? Till att börja med kunde man konstatera att apor inte är anatomiskt kapabla att få fram mänskligt tal. Därför har man övergått till att försöka lära apor antingen teckenspråk eller olika specialkonstruerade symbolspråk. Liknande metoder har använts med delfiner. Det finns en mångfald av hypoteser och idéer, mer eller mindre genomarbetade, och mer eller mindre spekulativa, om språkets ursprung. En seriös hypotes behöver förklara både när och hur och varför människan fick ett språk. Men den behöver även förklara varför schimpanser och andra apor inte har språk [ 8 ].

Många hypoteser postulerar en förklaring som skulle vara precis lika giltig för vilken apa som helst, inte bara för oss. Frågor kring när och hur kan klassificeras längs följande dimensioner [ 9 ] :. För att någonting ska utvecklas evolutionärt krävs ett urvalstryck, någon fördel som den nya egenskapen ger i det naturliga urvalet, något som gör att gener för den nya egenskapen blir vanligare och vanligare i befolkningen. Att egenskapen är bra för arten räcker inte, den måste vara bra specifikt för de individer som bär på den nya genen. Språk är användbart till enormt mycket, och en individ som kan använda ett språk har idag en oerhörd fördel framför en som inte kan använda språk. Men frågan är vilken fördel språket gav en språkpionjär i en grupp stenåldersmänniskor? Många olika idéer har föreslagits:.