Är makedonien ett eget land
Ungefär sju procent av landets yta bestod år av på olika sätt skyddad natur. Parlamentets ledamöter och statschefen, en president , väljs genom fria, direkta val. I mars hoppade partiet PDS , som representerar landets albanska minoritet, av koalitionsregeringen och framtvingade ett nyval den 1 juni samma år. Enligt den officiella uppfattningen i Nordmakedonien består det historiska Makedonien av följande delar: Egeiska Makedonien i nuvarande Grekland, Vardarmakedonien i nuvarande självständiga Republiken Makedonien [ förtydliga ] tidigare i Jugoslavien , och mindre delar i Bulgarien Pirinmakedonien och Albanien Mala Prespa. Nordmakedonien är indelat i olika statistiska regioner. De saknar egentlig märkbar betydelse. Efter Jugoslaviens upplösning blev landet ett av Europas fattigaste länder. I april införde landet sin egen valuta — den makedonska denaren MKD. Under första halvan av talet befann sig den makedonska ekonomin i en djup kris.
Till följd av det jugoslaviska inbördeskriget blev ekonomin ett orosmoment för landet. Republiken hade tidigare varit kraftigt beroende av Jugoslavien , mer än av utländska marknader, och hade handelsavtal med landet. USA :s dåvarande sanktioner mot Serbien bidrog till ökad ekonomisk oro och försvårade transporter av varor till landet. Namnkonflikten med Grekland motverkade landets önskan om internationellt erkännande och inflödet av utländska investeringar. År började ekonomin sakta att växa men tillväxten hindrades snart i takt med att kriget i Kosovo började år och den interna etniska konflikten mellan slaver och albaner i landet Arbetslösheten är det största problemet. Den var 37,2 procent år och fattigdomsgränsen låg på 22 procent år Ett annat stort problem är den gråa ekonomin, som antas utgöra mellan 20 och 40 procent av Nordmakedoniens ekonomiska aktivitet [ källa behövs ]. Nordmakedonien är ett relativt lite skuldbesatt land [ förtydliga ].
Nordmakedonien har en medelutbildad men billig arbetskraft. Den nuvarande regeringen har infört ett platt skattesystem [ förtydliga ] för att göra landet mer attraktivt för utländska investerare. Den platta skatten var 12 procent år och minskades ytterligare till 10 procent år Under den första halvan av drog landet till sig ,4 miljoner euro i utländska direktinvesteringar och år uppgick de utländska direktinvesteringarna till miljoner euro. År utgjorde tjänstesektorn 57,1 procent av landets bruttonationalprodukt , den industriella sektorn utgjorde 29,3 procent och jordbruket endast 12,9 procent av BNP. Under växte ekonomin med 2,25 procent och den förväntades växa med 2,8 procent år , enligt siffror från den Internationella valutafonden [ källa behövs ]. Textiltillverkningen är den mest betydande sektorn för exporthandeln. Andra viktiga exportprodukter är järn , stål , vin och grönsaker. Landets viktigaste handelspartners under var Tyskland , Storbritannien , Grekland , Serbien , Italien samt Bulgarien.
Inom jordbruket är äppelodlingarna i regionen Prespa mest kända. Det finns även väldigt stora tobaksodlingar runt staden Prilep. I regionen kring städerna Kavadarci och Negotino breder Nordmakedoniens vindistrikt ut sig.
Nordmakedonien
Tikves och Bovin är exempel på stora vinproducenter. Nordmakedonien har de lägsta kostnaderna i hela Europa för att starta ett företag. Nordmakedonien har ett bra turistklimat. I mars ökade antalet utländska besökare med 44,7 procent jämfört med motsvarande månad föregående år och antalet inhemska turister ökade med 23,5 procent. År drog staden Ohrid till sig besökare. I februari ökade antalet besökare med 3,2 procent jämfört med motsvarande period medan antalet utländska besökare ökade med 6,1 procent. Under steg det totala antalet besökare i landet till , av vilka 56 procent var inhemska turister medan 44 procent av besökarna var från utlandet. Antalet övernattningar år var 2 , varav inhemska turister stod för omkring 72 procent medan utländska besökare stod för omkring 28 procent av övernattningarna. Samma år ökade antalet övernattningar med utländska besökare med 1,5 procent. År drog landet till sig besökare. Huvudstaden Skopje var en av de mest besökta platserna besökare.
Bland de utländska turisterna år var Grekland det vanligaste ursprungslandet, följt av Turkiet och Serbien. Nederländerna var det vanligaste ursprungslandet bland besökare från andra delar av kontinenten än Balkanhalvön. Under somrarna är sjöarna Ohrid , Prespasjön och Dojransjön de mest populära turistattraktionerna. Även utgrävningarna av de antika makedonska städerna som Stobi och Heraclea-Lyncestis är turistmål. Skopje och Ohrid har internationella flygplatser. Det finns även en civil flygplats i Stankovec där över albanska flyktingar sökte skydd under Kosovokriget Det finns även en flygplats nära staden Štip som ofta används som övningsbas av det makedonska flygvapnet. Järnvägarna är förhållandevis glest utbyggda i Nordmakedonien. Järnvägsnätet når ut till framförallt Serbien och Grekland. Skopje har regelbunden tågtrafik dels inom Nordmakedonien men också till grannländerna. Från Serbien går en viktig järnvägslinje som sedan fortsätter till Grekland; denna går via Skopje vilket gör Skopje till en viktig internationell järnvägsstation.
Denna bana är också elektrifierad och i tämligen gott skick. Järnvägsnätet ägs av statliga MZ. Det finns även planer, och en budget, som det statliga järnvägsnätet MŽ fått i bidrag av den makedonska staten om att bygga ut järnvägsnätet i Nordmakedonien till Albaniens huvudstad Tirana såsom Bulgariens huvudstad Sofia. Många vägar i landet är smala och slingriga. De underhålls dock på en normal nivå och har därmed en acceptabel standard. Från gränsen till Serbien går den viktiga motorvägen E75 som fortsätter ner till gränsen till Grekland; denna väg har en hög standard. Runt Skopje finns ett system av motorvägar som ansluter staden till den längre motorvägen. Nordmakedonien har sedan självständigheten börjat att bygga om vägarna i landet, uppgradera dem och bygga nya motorvägar, vilket har medfört en stor ökning av turismen i Nordmakedonien. Nya motorvägar har även byggts runt om i hela landet, en förlängning håller på att byggas mot bulgariska gränsen, och även till Kosovo väntas nya delar av vägar vara klara fram till [ källa behövs ].
Befolkningen i landet består till två tredjedelar av makedonier och den största minoritetsbefolkningen är albaner 24 procent [ 18 ].
Navigeringsmeny
I landet finns även mindre grupper av turkar , valaker samt en del romer och kvarboende serber. Den kunde till slut lösas efter internationell medling och resultatet blev Ohridavtalet , men vissa spänningar mellan grupperna finns fortfarande kvar. Huvudstaden Skopje är landets största stad med invånare och omkring 20,5 procent av Nordmakedoniens befolkning bor i Skopje. Landets näst största stad är Bitola med 80 invånare, följt av Kumanovo med 76 invånare. Medelåldern är 36,2 år. Den förväntade medellivslängden låg på 73 år för män och 77 år för kvinnor. Medellivslängden förväntas öka stadigt fram till år Enligt Förenta nationernas beräkningar kommer Nordmakedoniens befolkning att minska från de nuvarande 2 invånare till 2 invånare år och 1 år Makedonska är ett officiellt språk, men än gäller den lag från som Ohridavtalet låg till grund för, och som innebär att om andra språk än makedonska talas av åtminstone 20 procent av befolkningen i landets motsvarighet till svenska kommuner ska det språket användas tillsammans med makedonska.
Avtalet, som godkändes av parlamentet, innebar dessutom att formuleringar i författningen som kunde tolkas som att Nordmakedonien bara tillhörde makedonierna omarbetades. I dagsläget går — inte minst på grund av landets önskan att bli EU-medlem — språklösningen mot ungefär samma utformning avseende tryckning och tolkning som när det gäller finska och svenska språken i Finland. Tillämpningen handlar om tillgängligheten till offentliga dokument, vid kommunikation med statliga, regionala och lokala myndigheter och i det kommunala självstyret, men förändringarna är inte på långt när genomförda fullt ut.
Nordmakedonien | Utrikespolitiska institutet
Förutom albanskan finns det ytterligare språk som i någon enstaka kommun uppfyller dessa kriterier: turkiska , serbiska , romani och arumänska ibland kallat vlachiska. Makedonska är ett sydslaviskt språk, och är närmast besläktad med bulgariska och serbiska. Det makedonska språket och makedonska dialekter talas av minoriteter i grannländerna Albanien, Bulgarien, Grekland och Kosovo. Majoriteten av makedonierna tillhör den makedonsk-ortodoxa kyrkan som etablerades som underställd patriarkatet i Belgrad. Men den ortodoxa kyrkan har funnits längre tillbaka än så i det nuvarande Nordmakedonien. En av de äldsta ortodoxa skolorna startades i landet av St. Kliment Ohridski. År förklarade sig den makedonsk-ortodoxa kyrkan som en självständig ortodox gren, och erkändes av den ortodoxa världen 36 år senare, Den religiösa bilden i Nordmakedonien speglar den etniska sammansättningen. En majoritet är ortodoxt kristna; främst slaviska folkgrupper tillhör den kristna ortodoxa tron men i Skopje finns också ett mindre antal albanska katoliker och anhängare av olika ortodoxa riktningar cirka 5 procent.
Även vlacherna är ortodoxa medan slaviska folk som pomaker torbesjer och bosniaker är av muslimsk tro. Turkarna, bosniakerna och en stor majoritet av både albaner och romer är i huvudsak muslimer. Sammanlagt finns det över kyrkor och moskéer i Nordmakedonien, många av dem är väldigt gamla och omskrivna i historieböckerna. För andra betydelser, se Makedonien olika betydelser. Huvudartikel: Makedonska namnkonflikten. Huvudartiklar: Makedonien historisk region och Nordmakedoniens historia. Huvudartikel: Politik i Nordmakedonien. Huvudartiklar: Nordmakedoniens demografi och Nordmakedoniens demografiska historia. Huvudartiklar: Makedonska och Makedonska dialekter. Politiskt system. Utrikespolitiska institutet. Länken och sidan kontrollerad The World Bank. Läst 2 juni Internationella valutafonden.
Makedonien, ett vackert land som en gång tillhörde det forna Jugoslavien.
Läst 2 augusti Läst 4 december United Nations Development Programme. Läst 3 december Arkiverad från originalet den 27 mars Läst 27 mars Arkiverad från originalet den 25 maj Läst 22 december Modern historia. Länken och sidan kontrollerad 28 november Sveriges Radio. Läst 4 augusti Läst 23 mars Arkiverad från originalet den 12 december Läst 19 december Arkiverad från originalet den 21 september Under denna tid var regionen splittrad i flera delar, mellan bland annat greker och slaver. Efter första världskriget blev dagens Makedonien en del av Kungariket Serbien och kallades Sydserbien. Grekland har släppt sitt krav på att ordet Makedonien inte får finnas med i det nya namnet. Det vi i dag känner till som landet Makedonien kommer troligen fortsätta heta så, men med en precisering, som till exempel ny, övre eller norra. Konflikten kring namnet har pyrt sedan , men tog fart när Makedonien förklarade självständighet från Jugoslavien.
Grekland har sedan dess insisterat på att landet Makedonien ska byta namn för att inte förväxlas med den grekiska regionen Makedonien. Den grekiska regionen är i sin tur del av en större region med namnet Makedonien, som förutom Grekland och landet Makedonien även innefattar delar av Bulgarien, Serbien, Kosovo och Albanien. Förvirringen, och ilskan, kring namnet kan spåras till Titos Jugoslavien. När Jugoslavien bildades under hans ledning omkring andra världskriget, blev den lilla regionen Vardar - tidigare en del av Serbien - till just Makedonien. Så länge Makedonien var en del av Jugoslavien var namnet inte ett stort problem, även om grekerna protesterade redan då. Men när Makedonien blev självständigt retade det nya landets namn upp Grekland. Grekland menade att man genom namnet försökte göra anspråk på grekisk kultur, och så småningom på regionen Makedonien. Namnet har sedan dess använts i internationella sammanhang i väntan på att konflikten ska lösas.
I mitten av talet eskalerade bråket om namnet och Grekland införde sanktioner mot sin granne i norr. Till sist gick Makedonien med på vissa eftergifter. Man förändrade verginasolen i flaggan och gjorde ändringar i grundlagen när det gäller namnet. I gengäld gav Grekland sitt samtycke till att Makedonien skulle gå med i internationella organisationer, så länge man använde det långa namnet. Trots överenskommelsen blockerade Grekland Makedoniens inträde i Nato , och man har hindrat landet från att inleda förhandlingar om ett EU-inträde. Namnförhandlingarna har havererat flera gånger genom åren. En gång för att Makedonien och Grekland inte kunde komma överens om landet skulle heta Övre republiken Makedonien eller Republiken övre Makedonien. Länderna har heller inte kunnat enas om i vilka sammanhang det nya namnet ska användas. I början av ökade tempot i överläggningarna mellan länderna. I Makedonien vill man så snart som möjligt gå med i Nato och börja förhandlingarna om ett EU-inträde.
Därför sträckte man fram en olivkvist till Grekland, genom att bland annat ändra tillbaka namnet på Alexander den stores flygplats till Skopje flygplats och döpa om Alexanders den stores motorväg till Vänskapens motorväg. Makedonien har i sin tur kommit med ett eget - Ilinden Makedonien. Den 12 juni meddelade Grekland och Makedonien att man enats om Nordmakedonien som det nya namnet. Arbetare ändrar namnet på Alexander den stores flygplats till Skopje flygplats.