Vilka krav ställs på en motion

En motion är ett förslag till beslut som läggs fram av en eller flera riksdagsledamöter. Motioner är ofta motförslag till regeringens egna förslag propositioner. Dessa motioner kallas följdmotioner. Under den så kallade allmänna motionstiden som sträcker sig från riksdagens öppnande på hösten till 15 dagar efter det att regeringen lämnat sin budgetproposition till riksdagen kan ledamöterna lämna in motioner som handlar om mer eller mindre vad som helst fristående motioner. Under den övriga tiden är alltså motionsprocessen mer reglerad och motionerna lämnas då i anslutning till en proposition från regeringen, något som också innebär att motionen ska röra samma ämne som propositionen.

Frågor och svar om arbetsplatsens utformning - Arbetsmiljöverket

Inkommande motioner hamnar först i kammaren. Här beslutas i regel att skjuta upp beslutet motionen bordläggs och därefter skicka vidare motionen till utskotten remittera. Det finns för tillfället 15 utskott och varje utskott har sitt respektive ansvarsområde exempelvis Utrikesutskottet eller Kulturutskottet. I varje utskott sitter 17 ledamöter och antalet platser som varje parti har i utskotten speglar förhållandena i riksdagen. En motion av latinets moveo eller movere , att röra, att sätta i rörelse [ 1 ] är ett förslag till beslut i en beslutande församling såsom ett parlament , en bolagsstämma eller en föreningsstämma.

Frågor och svar om maskiner - Arbetsmiljöverket

Motionen innehåller alltid ett förslag att ta ställning till, den kan även innehålla en motivering eller underlag till förslaget. Motioner behandlas i organisationens högsta beslutande organ, men kan ofta beredas av verkställande organ eller utskott och kommittéer innan beslutet fattas. Motioner regleras vanligen i lag , [ 2 ] [ 3 ] [ 4 ] stadgar eller stiftelseurkund. Om flera regleringar förekommer gäller lagstiftningen i första hand, därefter de styrdokument som lagstiftningen pekar ut, och slutligen organisationens egna regleringar. Typiska regleringar av motionen gäller vem som har rätt att väcka motioner, vad motionen ska innehålla, hur motionen ska utformas samt när, till vem och på vilket sätt motionen ska lämnas in. Ofta skiljer motioner från enskilda ledamöter och medlemmar från förslag från verkställande organ såsom regeringen eller styrelsen.

Motion 2020/21:3070 av Emma Hult (MP)

De senare kallas då för propositioner. Förslaget kallas även för yrkande , och det kan finnas formkrav för hur yrkandet ska vara utformat. Ett sådant formkrav kan till exempel vara att det framgår vem som lämnat förslaget, vem som är motionär , [ 11 ] att motionen innehåller en motivering [ 7 ] eller att förslaget avser ett visst sakområde [ 12 ]. Därutöver kan motioner utökas med bakgrunds- och problembeskrivningar, diskussion om olika handlingsalternativ, motiveringar till förslaget eller argumentation. Även här kan det finnas formkrav för att motionen ska vara giltig. I många sammanhang har motioner också en viss språkdräkt som kan vara kopplad till formkrav eller organisationskultur. Rätt att väcka motion specificeras i lag, bolagsordning eller stadgar och kan antingen vara exklusiv för ledamöterna i den beslutande församlingen eller gälla en större grupp av intressenter. I lagstiftande och offentliga organ är det vanligt att motionsrätten är exklusiv för ledamöterna.

I Sveriges riksdag kan endast riksdagsledamöter lämna motioner; [ 2 ] i svenska kommuner och regioner kan fullmäktigeledamöter och tjänstgörande ersättare lämna motioner. I stora organisationer som tillämpar representativ demokrati , där lokala och regionala organisationer utser ombud till organisationens högsta beslutande organ, kan det vara önskvärt att låta fler medlemmar än enbart ombuden komma till tals. Det gäller till exempel vissa politiska partier , fackförbund och riksorganisationer. Motioner kan benämnas olika utifrån innehåll, vem som författat motionen eller i vilken ordning motionen ska hanteras. Begreppen varierar kraftigt mellan olika organisationer och parlament. Här presenteras en ofullständig lista. På motsvarande sätt kan man tänka sig att en organisation där både medlemmar och lokalföreningar har motionsrätt skulle kunna använda begreppen medlemsmotion och föreningsmotion.

Arbetskraftsinvandring

Lagstiftande församling Kammare Enkammarsystem · Tvåkammarsystem Trekammarsystem · Flerkammarsystem Överhus Senat · Underhus Parlament Parlamentarism · Parlamentsgrupp Parlamentsledamot · Internationella parlament Parlamentariskt styrelsesätt Kommitté · Kvorum · Motion Misstroendeförklaring Typer Kongress Kongressledamot · Kommunestyre Rådman · Ståndriksdag Stånd Lagstiftande församlingar i erkända stater En motion av latinets moveo eller movere , att röra, att sätta i rörelse [ 1 ] är ett förslag till beslut i en beslutande församling såsom ett parlament , en bolagsstämma eller en föreningsstämma. Malmö: Nationalencyklopedin AB. Sveriges riksdag. Läst 4 april