Vad studier elever på grundskolan
Skolan har ett demokratiskt uppdrag och utbildningen ska vara likvärdig för alla, oavsett var i landet som eleven går i skolan. Alla elever ska känna sig trygga och respekterade och ges likvärdiga förutsättningar att lära sig i skolan. De flesta barn börjar i grundskolan det år som de fyller sju år. Det är också möjligt att låta vissa barn börja tidigare eller senare. Grundskolan är nio år och varje läsår är uppdelat i två terminer, en höst- och en vårtermin. Från och med årskurs 6 ges terminsbetyg i slutet av varje termin i de ämnen som eleven har haft undervisning i. Slutbetyg för grundskolan ges i slutet av vårterminen i årskurs 9. Det är med slutbetyget som man söker in till gymnasieskolan. En betygsskala med sex steg A — F tillämpas. A-E står för godkända resultat och F för ej godkänt resultat. Betyget E står för ett godkänt resultat.
Prövning för betyg
Om en elev haft stor frånvaro och betyg inte kan sättas går det inte att bedöma elevens kunskaper. Då sätts ett streck - i betygskatalogen. Minst en gång varje termin ska eleven, läraren och elevens vårdnadshavare träffas för att gå igenom hur det går i skolan och hur eleven trivs. Detta kallas för ett utvecklingssamtal. Från planeras stadiebeteckningarna återinföras, således blir årskurserna 1—3 lågstadium , 4—6 mellanstadium och 7—9 högstadium. Från och med höstterminen är den obligatoriska skolan årig då även Förskoleklassen före årskurs 1 blivit obligatorisk. Förskolesklassen, än så länge en separat skolform, planeras inlemmas i grundskolan År infördes den 9-åriga enhetsskolan i vissa skoldistrikt i Sverige. Enhetsskolan, som på sikt ersatte den lagstadgade folkskolan , blev grundskola med läroplanen Lgr Grundskolan var införd i hela Sverige kring , och folkskolan var därmed avskaffad. Fram till var den uppdelad i lågstadium årskurs 1—3 , mellanstadium årskurs 4—6 och högstadium årskurs 7—9.
Bakgrunden till avskaffandet av stadierna var dels att skolan inte förmådde att se elevernas utveckling ur ett livslångt helhetsperspektiv och dels att lärarna blev experter på vissa åldrar istället för i sina ämnen.
Grundskolan i Sverige – Wikipedia
Från planerar regeringen för att stadiebeteckningarna återinförs, vilket följer på att kursplaner och lärarutbildning sedan de facto varit stadieindelade. Vid grundskolereformen på talet togs begreppet underkänd bort, som tidigare hade gjort att en elev kunde få gå om en årskurs kvarsittning. Nu blev i stället alla elever automatiskt uppflyttade till nästa årskurs. I läroplanen beskriver Sveriges riksdag och Sveriges regering de värden och riktlinjer som ska gälla i skolan. I Lgr 11 som gäller sedan höstterminen finns det kursplaner där man mer konkret föreskriver vad som krävs av skolan, vilka förmågor varje elev ska utveckla och vilka kunskapskrav som ska uppnås. De mål som är formulerade avser elevens kunskaper för årskurs 3, 6 och 9. Årskurs 1 är det första skolåret i den svenska grundskolan och eleverna börjar vanligtvis i första klass i augusti det kalenderår de fyller 7.
Studieresultat - grundskolan - Ekonomifakta
Vad undervisningen handlar om i de olika årskurserna anges i läroplanen Lgr 11 , vilken består av kunskapskrav och centralt innehållet uppdelat per årskurserna 1—3, 4—6, 7—9 och ett övergripande syfte med ett antal förmågor som ska genomsyra undervisningen under alla årskurser. Det är i årskurs tre som eleverna för första gången får skriva nationella prov i svenska och matematik. Sedan års läroplan är årskurs då benämnt skolår sex det första läsåret som eleverna har språkval. Under årskurs sex skriver eleverna också nationella prov i svenska, engelska och matematik. De får även sina första betyg. Årskurs 9 är den högsta årskursen i den svenska grundskolan.
Navigeringsmeny
Eleverna får bland annat välja program inför gymnasiet. När eleverna sedan slutar grundskolan på våren erhålls ett slutbetyg som i sin tur är kriterium för behörighet till gymnasieskola. Se figur för andel i befolkning som nått upp till gymnasiebehörighet.