Vad är high literacy
Bli en medveten textläsare
Ordet används sedan i svenska för en utvidgad betydelse av att kommunicera med skrift. Utvecklingen av begreppet har inneburit att begreppet har vidgats och innefattar i dag även bilder, symboler, olika medier, multimodala texter, muntligt språkbruk i både monolog och dialog , dans, rörelser, musik genom ljud, gestik och ansiktsuttryck [ 1 ]. Idag ser man begreppet literacy som något en individ använder sig av i sin omgivning tillsammans med andra från att tidigare ha sett literacy som en färdighet hos en individ. Begreppets översättning till svenska har diskuterats i flera år men ännu finns ingen egentlig översättning.
”Critical literacy” synliggör maktrelationer och motiverar
Forskare har olika syn på hur begreppet literacy ska betraktas och användas i svenska språket. Säljö poängterar vikten av samspelet med andra i sin förklaring av literacy. Ett annat exempel är Laurie Makin och Criss Jones Diaz som hävdar att literacy är något som sker hos en individ i och med att individens tidigare erfarenheter bearbetas om med den nya informationen som individen tar till sig under hela lässituationen. De menar vidare att om begreppet endast är individinriktat och enbart innefattar färdigheter hos en individ, missar man den sociala praktik som påverkar situationen och dess innehåll.
Hälsolitteracitet – Wikipedia
De gör även en koppling till Lev Vygotskijs uppfattning utifrån det sociokulturella perspektivet på inlärning hos barn, som innebär att barn lär i samspel med andra människor och i olika sammanhang, exempelvis kulturella sammanhang, familjära sammanhang, samhälleliga sammanhang etc [ 3 ] [ 4 ]. Emergent literacy är ett forskningsfält som arbetades fram mellan och talet då barns skriftspråklighet började ses hos yngre barn och att de i samspel med andra skaffar sig erfarenheter och lärdomar i läsande och skrivande under en successiv process [ 3 ]. Under denna forskningsepok tog utvecklingen två viktiga steg framåt; dels erkändes barnens egen roll i sin utveckling inom literacy samt att begreppet literacy vidgades till att omfatta skriftspråkliga beteenden utanför den formella undervisningen i skolan. I och med denna utveckling av begreppet literacy vidgades dess innebörd till att omfatta även sociala sammanhang i barns tidiga ålder samt att literacy erövrades genom meningsskapande istället för under en formell undervisning [ 1 ].
Nyzeeländske forskaren Marie Clay [ 3 ] anser också att barns vägar in i skriftspråket börjar i tidig ålder och att det är en social aktivitet där lärande sker tillsammans med andra människor. Alla människor är med om literacy events genom livet men för att bli skriftspråklig krävs det enligt Marie Clay, ett lärande för att kunna erövra förmågan att kunna skriva och läsa ett språk. David Barton [ 3 ] som är en engelsk forskare menar att barns vägar in i skriftspråket börjar redan när de föds och, precis som Marie Clay, menar att samspel mellan människor banar väg för lärande inom läsande och skrivande. Idag ses literacy som ett vidgat begrepp som omfattar flera olika uttryckssättförsl. Detta innebär också att digitala kommunikationssätt omfattas eftersom de digitala kommunikationssätten innehåller texter, bilder, symboler, talat språk och möjligheten att kommunicera i dialog genom digitala verktyg, möjligheten att producera skriftspråkliga texter samt multimodala texter osv [ 1 ].
Digital literacy är nära kopplat till Sveriges förskolor idag som enligt Lpfö 98 rev. Susanne Kjällander, fil dr i didaktik [ 6 ] , skriver att Digital literacy handlar om ett sammanhang som inbegriper att via alla dess olika kommunikationsformer producera språk, däribland lärplattan som är förekommande i svenska förskolor. Enligt forskaren Monica Nilsson [ 6 ] innebär detta steg i utvecklingen också krav på föregående generation att lära sig och förstå dessa digitala kommunikationsformer, för att kunna erkänna och bemöta barn i deras uttryckssätt. Perspektivet innebär olika sätt att analysera barns literacy och kan på detta sätt vara ett hjälpmedel för förskollärare att synliggöra och förstå barns literacy i förskolor [ 6 ]. Digital literacy och perspektivet Designs for learning ligger relativt nära begreppet early childhood literacy som innebär enligt Gillen och Hall , s 9 att barns literacy är ett för barnen meningsfullt och användbart sätt att kommunicera och inte skall ses som icke fulländad kunskap om läs- och skrivkunnighet.
Vidare menar de att barns literacy bör erkännas fulländat i tiden och att utveckling av olika uttryckssätt förekommer, istället för att se barns literacy som en ofullständig del i utvecklingen på väg att bli fulländad längre fram. Hälsolitteracitet delas vanligen in i tre dimensioner, funktionell, kommunikativ och kritisk hälsolitteracitet. Funktionell hälsolitteracitet står för läs- och skrivfärdigheter för att förstå hälsoinformation. Det kan t. Kommunikativ hälsolitteracitet innefattar färdigheter att använda ny terminologi, tillämpa ny kunskap i målsättning och problemlösning och att dela med sig av nyförvärvad kunskap gällande hälsofrågor.
One moment, please
Kritisk hälsolitteracitet innefattar färdigheter att uppfatta, känna igen, förstå, analysera, värdera och välja adekvat hälsoinformation. Sett på detta sätt är hälsolitteracitet ett föränderligt fenomen, det är sammanhanget som avgör om en persons kunskap, färdigheter och förmåga bidrar till hälsolitteracitet. Health promotion glossary. Health Promot Int. Health literacy and public health: A systematic review and integration of definitions and models. BMC Public Health.