Kan civilrätt delegeras till regeringen

På det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området regleras normgivningsmakten utöver vad som följer av RF:s regler om grundlag, i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. RF anförtror normgivningsmakten på olika områden åt riksdagen och regeringen samt, efter delegation, till förvaltningsmyndigheter och kommuner.

Vanliga frågor

Endast dessa offentliga organ kan utöva normgivningsmakt i RF:s mening. Enligt RF kan det organ som anförtrotts normgivningskompetens inte delegera denna utan uttryckligt lagstöd eller stöd i bemyndiganden. RF ger inte något uttömmande svar på hur normgivningskompetensen är fördelad mellan riksdag och regering. Den fördelning som primärt framgår av RF gör skillnad mellan två områden. Riksdagens primärområde, som också kallas det primära lagområdet, och regeringens primärområde. Det primära lagområdet delas i sin tur upp i två huvudsakliga områden, det obligatoriska, där ingen delegering av normgivningskompetens är möjlig, och det fakultativa, där möjlighet till delegation finns. Härtill kommer att normgivningsmaktens fördelning inom det delegeringsbara området är beroende av i vilken utsträckning riksdagen utnyttjar möjligheten till delegation och, i nästa led, i vilken utsträckning regeringen utnyttjar utfärdade bemyndiganden.

Riksdagen är oförhindrad att stifta lagar även inom detta område.

Kakor (cookies)

Med det följer också att riksdagen genom lag kan upphäva föreskrifter som meddelats av regeringen. Av vikt för normgivningsmaktens fördelning är också den formella lagkraftens princip. Enligt den bestämmelsen får lag inte ändras eller upphävas annat än genom lag. Den formella lagkraftens princip reglerar således till viss del förutsättningarna för utövande av normgivningsmakt. Motsvarande princip finns inte i RF avseende författningar av lägre rang än lag. Sök bland regeringens propositioner Sök bland riksdagens utskottsbetänkanden Sök bland riksdagens skrivelser. Från förslag till lag. Grundlagarna skyddar vår demokrati. De står över alla andra lagar. Med det menas att innehållet i våra övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna. Riksdagen informerar om grundlagarna. När riksdagen har beslutat om en ny lag ger regeringen ut den så att allmänheten kan läsa den. Detta kallas för att lagen kungörs. En helt ny lag kallas för en grundförfattning.

En lag som ändrar en tidigare lag kallas för en ändringsförfattning. Båda lagarna får ett unikt löpnummer i Svensk författningssamling SFS , till exempel Diskrimineringslag respektive Lag om ändring i diskrimineringslagen När en författning har funnits ett tag brukar alla ändringar göra det svårt att se vilken text som gäller. Många myndigheter sammanställer då en version av texten där alla ändringsförfattningar är inlagda på rätt plats i grundförfattningen. Denna text kallas för en konsoliderad version av författningen. Regeringskansliet har en databas för dessa versioner av lagar och förordningar. Databasen kallas för Svensk författningssamling SFS i fulltext. En myndighet kan också välja att trycka den konsoliderade versionen och ge ut den på nytt. Detta brukar anges i författningen med ordet omtryck. Sök SFS på svenskforfattningssamling. Offentlig rätt är de rättsområden som reglerar förhållanden inom staten och i viss mån mellan staten och enskilda, till exempel Sveriges statsskick, yttranderätt, tryckfrihetsrätt, offentlighetsprincipen, kommunrätt och förvaltningsrätt.

Civilrätt är de rättsområden som i första hand reglerar rättsförhållanden mellan enskilda både privatpersoner och företag , till exempel avtal, köp, arv, äktenskap, patent och näringsverksamhet. Lagboken ges ut som bok och den är inte en offentlig publikation. Lagböcker ges ut av flera förlag.

Varför kan regeringen inte delegera direkt från primärområde till kommun?

Du kan hitta lagböcker på bibliotek eller hos bokhandlare som har juridisk litteratur. Innan regeringen skriver en proposition får myndigheter och intresseorganisationer remissinstanser yttra sig över ett utredningsförslag från till exempel en kommitté. Om en stor del av remissinstanserna är negativa till förslaget kan regeringen besluta att inte gå vidare i frågan. Regeringen kan också försöka hitta andra lösningar än de som kommittén har föreslagit. I riksdagen skickas inkomna propositioner, motioner och skrivelser till de olika utskotten på remiss. Ett utskott kan i sin tur skicka ärendet vidare till ett annat utskott för yttrande. Både regeringen och riksdagsutskotten kan också skicka ett lagförslag på remiss till Lagrådet. Det som i dagligt tal brukar heta rättegång kallas på en domstol för huvudförhandling. Förhandlingar vid domstolen är i allmänhet offentliga, men vissa förhandlingar kan du inte besöka eftersom de äger rum inom stängda dörrar.

Sveriges Domstolar informerar om hur en rättegång går till. På Brottsförebyggande rådets Brå webbplats hittar du en lista på myndigheterna inom rättsväsendet och vilka uppgifter de har. Hitta rätt myndighet inom rättsväsendet. Domstolar dömer brott och tvister i följande ordning 1. Högsta domstolen. Domstolar prövar förvaltningsärenden i följande ordning 1. Högsta förvaltningsdomstolen. På Sveriges Domstolars webbplats kan du söka domstolar och tingsrätter i hela Sverige. Sök domstol hos Sveriges Domstolar. Sveriges Domstolar är samlingsnamnet för domstolarnas verksamhet. I Sveriges Domstolar ingår de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Domarnämnden, Notarienämnden, Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden och Domstolsverket. Domstolarnas verksamhet. Rättshjälp innebär att du under vissa förutsättningar kan få hjälp med att betala delar av kostnaden för en advokat eller jurist. En advokatbyrå eller en annan juridisk byrå kan hjälpa dig att ansöka om rättshjälp.

Hit vänder du dig

Rättshjälpsmyndigheten om rättshjälp Sveriges Domstolar om rättshjälp. HFD betyder i detta fall Högsta förvaltningsdomstolens årsbok. RÅ betyder Regeringsrättens årsbok. HFD respektive RÅ är en tryckt publikation där du hittar rättsfallsreferat av Högsta förvaltningsdomstolens viktigare mål. I juridisk litteratur är det vanligt att hänvisa till ett speciellt rättsfall med hjälp av var det finns i HFD eller i RÅ. HFD ref. RÅ ref. I Domstolsverkets databas för rättsfall kan du hitta referat av Högsta förvaltningsdomstolens viktigare mål från och med och framåt med hjälp av referensen från HFD eller RÅ. Sök bland Högsta förvaltningsdomstolens domar hos Domstolsverket. Avdelning I innehåller referat av Högsta domstolens viktigare mål. Avdelning II innehåller redogörelser om nya lagar och förarbeten till dem. I juridisk litteratur är det vanligt att hänvisa till ett rättsfall med hjälp av var det finns i NJA. NJA s. I Domstolsverkets databas för rättsfall kan du hitta referat av Högsta domstolens viktigare mål från och med och framåt med hjälp av referensen från NJA.

Sök bland Högsta domstolens domar hos Domstolsverket. Det mesta av materialet finns översatt till svenska. Sök i portalen EUR-Lex. Domstolsverket ansvarar bara för själva portalen och har inte möjlighet att besvara frågor om den rättsinformation som finns tillgänglig via lagrummet. Vi kan inte hänvisa till eller tolka särskilda bestämmelser eller författningar eller förklara juridiska begrepp. Vänd dig i stället till den aktuella myndigheten om du har sådana frågor. Om din fråga rör innehållet i lagar och förordningar kan du kontakta det aktuella departementet på Regeringskansliet. Om du är osäker på vilket departement du ska kontakta kan du vända dig till Regeringskansliets kommunikationsenhet. Mejladresser till departementen och till RK Kommunikation finns på regeringens webbplats.