Hur mycket mindre tjänar kvinnor än män

En stor andel kvinnor arbetar inom den relativt lågbetalda offentliga sektorn medan många män arbetar inom den mer välbetalda privata sektorn. Andra viktiga faktorer är att kvinnor arbetar färre timmar, [ 14 ] oftare är sjukskrivna, [ 15 ] är hemma oftare för vård av sjukt barn, [ 16 ] arbetar mindre övertid, [ 14 ] och oftare hoppar av karriären. Dessa skillnader i livsstilsval bidrar till skillnader i mäns och kvinnors livslön, och i pensionsnivån senare i livet, och förorsakar att fler kvinnor än män riskerar att bli fattigpensionärer , särskilt i länder som Sverige [ 19 ] [ 20 ] där många äldre kvinnor lever i ensamhushåll, [ 21 ] och där insamlad allmän pension och i regel även tjänstepension utgör enskild egendom vid skilsmässa och bodelning. Vad denna segregering beror på, och om skillnader i livsstils- och yrkesval enbart beror på kulturella faktorer eller också på biologiska skillnader, är föremål för debatt bland sociologer , ekonomer och biologer.

Förbättrad barnomsorg och åtgärder för att fler kvinnor skall studera naturvetenskap och teknik har presenterats som åtgärder för förbättrad jämställdhet och ekonomisk tillväxt. Lika lön för lika arbete ansågs vara en viktig fråga redan av ILO internationella arbetsorganisationen. Det var dock inte förrän ILO kunde samla sig till likalönekonvention nummer som krävde lika lön för lika arbete åt män och kvinnor. Denna konvention bekräftades av Sverige år efter att LO och SAF kom överens om att rekommendera sina förbund att ta bort kvinnolönerna ur avtalen. Redan år försvann dock kvinnolönerna från statens områden; den då gällande jämställdhetslagen som rådde i Sverige hade förbud mot könsdiskriminering bland annat vad gäller löner. Korrigerar man för yrke försvinner mellan 60 och 80 procent av det ojusterade lönegapet. Se nedan. Följande tabell visar skillnaden mellan mäns och kvinnors medianlöner i procent av männens median vid heltidsarbete, enligt OECD -statistik.

Statistiken har inte justerats för skillnader i utbildning och yrke. Se eller redigera rådata. Vad gäller det justerade lönegapet löneskillnader för liknande arbete i USA fann U. S Bureau of Labor Statistics i början av talet att män och kvinnor som hade samma titel och samma typ och omfattning av ansvar uppbar samma ersättning. Denna metastudie drar slutsatsen att det ojusterade lönegapet inte bör användas som underlag för att rättfärdiga korrigerande åtgärder. Medlingsinstitutet , som ansvarar för Sveriges officiella lönestatistik, skriver i sin rapport från att både den ojusterade och justerade löneskillnaden har minskat under åren, främst till följd av minskad yrkessegregering och ändrad struktur på arbetsmarknaden, men även till följd av större löneökning till kvinnligt dominerade yrken i den centrala avtalsrörelsen. I princip alla svenska undersökningar visar att män tjänar något mer i genomsnitt än kvinnor i samma yrke, men att det finns vissa yrken där kvinnor, i vissa åldersgrupper, tjänar mer än män.

En studie av tarifflön inom transportsektorn visar att skillnaden mellan kvinnors och mäns löner inom det området är mindre jämfört med genomsnittet på arbetsmarknaden. Medlingsinstitutet analyserar årligen löneskillnader mellan kvinnor och män är utifrån en uppdelning i ett bruttolönegap och ett nettolönegap. I det senare fallet används olika metoder såsom standardvägning eller regressionsanalys, där faktorer såsom yrke, sektor, utbildning eller ålder vägs in. Bruttolönegapet mellan kvinnor och män har minskat över tid. Minskningen mellan åren och var 5,6 procent. Bruttolönegapet var år 10,7 procent medan nettolönegapet var 4,4 procent. Kvinnors lägre inkomster i arbetsför ålder kan förklaras med en rad faktorer. En faktor är att män har ett högre arbetskraftsdeltagande än kvinnor. En annan faktor är att kvinnor är heltidsstuderande i större omfattning än män. Kvinnor utför även i högre utsträckning obetalt hemarbete. Särskilt stor är skillnaden i arbetskraftsdeltagande mellan kvinnor och män som är födda utanför Sverige och i synnerhet bland dem som är födda utanför Europa.

En annan faktor som påverkar inkomster av anställning är sysselsättningsgraden. Skillnaderna i sysselsättningsgrad, dvs. Men det finns en ungefärlig skillnad på fem procent till kvinnors nackdel. Arbetsmarknaden i Sverige liksom i omvärlden är starkt könssegregerad. Av sysselsatta kvinnor och män arbetar enbart cirka 15 procent inom yrken med jämn könsfördelning. Att de flesta kvinnor och män arbetar inom olika yrken och olika sektorer ger ytterligare förklaringar till lönegapet. Värdediskriminering är en term som beskriver detta förhållande. Förekomsten av värdediskriminering ligger även till grund för kravet på lika lön vid likvärdigt arbete. Det faktum att löneskillnader därmed kan förklaras och att lönegapet därmed minskar innebär att skillnader i samhälleliga värderingar av kvinnodominerat och icke kvinnodominerat arbete kan framstå som en neutral faktor. I enlighet med traditionerna i den svenska modellen för lönebildning har staten inte sett som sin uppgift att agera aktivt mot denna form av värdediskriminering.

Mot denna tradition står målet om ekonomisk jämställdhet livet ut. Inkomstskillnader i arbetsför ålder, där lön utgör den viktigaste inkomstkällan, påverkar kvinnors och mäns pensioner och därmed den totala livsinkomsten. Inkomstgapet mellan kvinnor och män, baserat på års SCB siffror, var i åldersgruppen år 20 procent och för personer 65 år och äldre 29 procent. Inom olika akademiska discipliner definieras diskriminering på olika sätt.

Yrkena med högst medellön 2021

Detta blir uppenbart vid en jämförelse mellan hur diskrimineringsbegrepp används inom nationalekonomi, sociologi och juridik. Grunden för jämförelser inom ämnet sociologi är att studera grupper i samhället. Sådana jämförelser kan exempelvis handla om situationen för personer som bor i ekonomiskt välbeställda områden jämfört med personer som bor i så kallade utanförskapsområden. Strukturell diskriminering är ett vanligt förekommande begrepp inom denna typ av forskning inom discipliner som genusvetenskap eller rasismforskning. Inom nationalekonomi avser lönediskriminering en situation där kvinnor har lägre lön än män trots samma kompetens. Här ligger fokus på produktiviteten hos individen och huruvida lika produktiv arbetskraft ges olika lönenivå. Det finns flera teorier inom nationalekonomi där denna situation kan uppstå på en marknad med perfekt konkurrens. Teorierna fokuserar t. Teorierna syftar till att förklara skillnader i lön för lika produktiva kvinnor och män.

Diskriminering kan beskrivas som både moraliskt fel och samhällsekonomiskt ineffektiv. Det juridiska diskrimineringsbegreppet karaktäriseras av att vara snävt definierat och bygger på att en specifik källa kan göras ansvarig. Lönediskriminering kan vara direkt eller indirekt. Rekvisiten vid direkt diskriminering är att någon missgynnas , att det föreligger en jämförbar situation och att det finns ett samband med en diskrimineringsgrund, exempelvis kön. Begreppet indirekt diskriminering är uppbyggt kring begreppen missgynnande , jämförelse och intresseavvägning. Sedan dess har endast något enstaka mål i Arbetsdomstolen lett till framgång för käranden. En viktig förklaring till löneskillnaden mellan män och kvinnor är att män i genomsnitt arbetar betydligt fler timmar än kvinnor. Samma mönster återses vid jämförelser av manliga och kvinnliga chefer. Om betalt och obetalt arbete slås samman har kvinnor lika mycket, eller något mer, fritid än vad män har.

Detta har varit sant sedan åtminstone talet. Denna siffra har minskat från närmare 45 procent under och början av talet men har legat tämligen konstant sedan dess. Deltidsarbete innebär en lägre närvaro i form av kortare arbetstid och forskning visar att långa perioder av deltidsarbete medför en lägre löneutveckling för den deltidsarbetande, jämfört med om samma individ hade arbetat heltid. Deltidsarbetande har därför i genomsnitt en lägre lön per tidsenhet än heltidsarbetande. Detta kallas för deltidslönegap i forskningslitteraturen. Forskningen visar dessutom att mäns lön påverkas mer när de arbetar deltid jämfört med kvinnor. Viljan att arbeta deltid är till viss del relaterad till hushållets totala ekonomi.

Kakor på scb.se

När hushållets ekonomi tillåter ökar också benägenheten att gå ner i arbetstid för att till exempel ta hand om sina barn, eller någon äldre vuxen. Detta är den så kallade inkomsteffekten. Horisontell segregering åsyftar den grad som kvinnor och män arbetar inom olika yrken, branscher och sektorer. Kvinnor är generellt överrepresenterade i vård- och serviceorienterade yrken såsom förskollärare, sekreterare och undersköterskor i den offentliga sektorn medan män är överrepresenterade bland tekniska och manuella yrken som ingenjörer, tekniker, byggarbetare och mekaniker i den privata sektorn. Indexet visar andelen kvinnor som måste byta yrke för att en jämn yrkesfördelning mellan könen skall uppnås. Värdet noll innebär att arbetsmarknaden har en helt jämn könsfördelning och värdet anger en helt könssegregerad arbetsmarknad. Sverige och övriga skandinaviska länder ligger en bit över genomsnittet för västvärlden. Det är emellertid inte helt oproblematiskt att jämföra segregationsindex mellan länder och över tid då yrkesstrukturen kan förändras, det vill säga att nya yrkesgrupper uppstår, medan andra yrken har krympt eller ökat i omfång.

Länder skiljer sig även i fråga om storleken på den offentliga sektorn vilket också påverkar resultaten. Förändringar i segregeringsindex skall därför, precis som alla andra jämställdhetsindex , endast ses som indikationer på utvecklingen. Kvinnodominerade yrken inom kommuner och landsting tenderar att ha sämre löneutveckling för både kvinnor och män än konkurrensutsatta mansdominerade yrken inom privat sektor. En förklaring är att fler män än kvinnor söker sig bort från yrken som får sämre löneutveckling vilket indirekt ökar kvinnornas andel. Orsaken till att betydligt fler män än kvinnor avancerar till samhällets övre skikt har under senare år varit föremål för intensiv debatt. När dessa variabler tas i beaktande avancerar kvinnor lika snabbt eller snabbare än män med motsvarande kvalifikationer. Med hjälp av detaljerad data över närmare svenska arbetare mellan och kunde nordiska forskare i detalj uppskatta effekten av dessa individuella faktorer på möjligheten till avancemang inom svenska företag.

Deras slutsats var att det primärt är kvinnors val av utbildning och arbetade timmar livsstilsval som var orsaken till att kvinnor inte avancerade lika snabbt, och inte diskriminering. Tvärtom verkar kvinnliga ingenjörer ha högre sannolikhet att avancera jämfört med motsvarande män medan det inte är någon skillnad i sannolikhet bland manliga och kvinnliga civilekonomer. Slutsatsen var att kvinnor inte bara tjänar mer än män utan även avancerar snabbare. Studien konstaterade också att orsaken till att det finns färre kvinnor på höga positioner är att fler kvinnor väljer att hoppa av karriären innan de nått toppen. Ensamstående och barnlösa män och kvinnor är chefer i ungefär samma utsträckning. Högskoleverket gjorde en omfattande statistiska analys av samtliga kvinnor 15 och män 29 som doktorerat mellan och för att utröna om det fanns några könsskillnader i avancemang. Deras slutsats: " De konstaterar för övrigt också att män generellt är mer produktiva än kvinnor.

Personligheten påverkar lönen. Vid traditionell personlighetsanalys enligt femfaktorteorin är skillnaden mellan män och kvinnor liten eller ej urskiljbar för vissa femfaktoraspekter, medan större skillnader kan urskiljas vid en del finare uppdelningar. Exempelvis kan samvetsgrannhet brytas upp i aspekterna flit där män och kvinnor är likvärdiga och ordningssamhet där kvinnor har högre resultat, dock inte konsistent mellan kulturer, och resultaten försämras med åldern, medan män förbättrar sitt resultat med åldern. Kvinnor är i högre grad vänliga än män och vänlighet är ett personlighetsdrag som korrelerar med sämre löneutveckling. Speciellt blir kvinnor mer bestraffade för vänlighet trots att det överlag förutsäger sämre lön. Vänlighetens motsats skulle vara att man förhandlar utifrån sitt eget intresse och framhäver hur bra man presterar själv i arbetsplatsen. Kvinnor är också i snitt mer konflikträdda och har sämre självförtroende än män, vilket inte är till deras fördel när det gäller att förhandla lön.

Högre chefer inom bank, finans och försäkring har den högsta medellönen. Den lägsta medellönen har Marknadsundersökare och intervjuare. Medellön, eller genomsnittslön, är summan av alla löner i en viss grupp delat med antalet personer i gruppen. För att kunna jämföra medellöner tittar vi på bruttolöner, det vill säga månadslöner före skatt, och räknar upp deltidslöner till heltid. Man kan också använda medianlön när man jämför löner. Medianlönen är den mittersta lönen i en grupp löner som sorteras i storleksordning från den lägsta till den högsta. Läs också Snabba fakta om medianlöner i Sverige. Det är stor skillnad på medellöner mellan olika yrken i Sverige. Snittet för högre chefer inom bank, finans och försäkring är särskilt högt. Det skiljer nästan 45 kronor till General-, landstings- och kommundirektörer som i snitt tjänar 99 kronor, och därmed har den näst högsta medellönen i statistiken.

Lönegapet mellan kvinnor och män - Ekonomifakta

Kvinnor har som grupp lägre löner än män. År tjänade kvinnor i genomsnitt 90 procent av vad män tjänade. Löneskillnaden var alltså 10 procent. En del av löneskillnaden berodde på sådant som att kvinnor och män har olika yrken, jobbar i olika delar av arbetsmarknaden eller har olika utbildning. Men det finns statistiska metoder för att ta hänsyn till det och få fram om kvinnor och män får olika betalt för samma jobb. I statistiken kallas det för standardvägning. Efter den uträkningen är löneskillnaden mellan kvinnors och mäns löner på den svenska arbetsmarknaden totalt 5 procent. Den här skillnaden kan man inte hitta någon förklaring till i statistiken. I lönestatistiken brukar vi dela upp arbetsmarknaden. För det första skiljer vi på privat och offentlig sektor. Den offentliga sektorn delas i sin tur in i tre grupper efter arbetsgivare: statliga arbetsgivare, arbetsgivare inom regionerna och kommunala arbetsgivare.

Löneskillnader mellan män och kvinnor – Wikipedia

Den privata sektorn delar vi in i tjänstemän och arbetare. Om vi jämför kvinnors och mäns medellöner i de olika sektorerna ser vi att manliga tjänstemän inom privat sektor har den högsta medellönen, runt 49 kronor. Minst tjänar kvinnliga arbetare i privat sektor med en medellön på 27 kronor. Generellt gäller att ju mer man utbildar sig desto högre lön får man. Den grupp som har gått en grundskoleutbildning som är kortare än nio år tjänar mindre än hälften så mycket som gruppen som har den högsta utbildningsnivån, forskarutbildning. En forskarutbildad tjänar i snitt 57 kronor, medan personer med kortare grundskoleutbildning i genomsnitt tjänar 26 kronor. Men även jämfört med personer som har studerat länge på grundnivån på högskola eller universitet är forskarutbildade välbetalda i genomsnitt.