Hur får en ubåt syre
För att en ubåt ska kunna dyka så nyttjas så kallade ballasttankar. Dessa är i ytläge helt tomma för att ge maximal flytkraft till ubåten. I över 40 år har det svenska försvaret jagat kränkande ubåtar utan att lyckas tvinga upp någon till ytan. Producenten Bo Lindquist har träffat militärerna som lett och deltagit i de hemliga operationerna. Det går att frigöra syrgas ur vatten också, genom att köra en elektrisk ström genom det. Då delas vattenmolekylerna upp till syrgas och vätgas. För att bekräfta att en gas är syrgas kan man sätta en glödande trästicka till gasen. Syrgas får stickan att fatta eld. För 40 år sedan, natten till den 28 oktober , går en sovjetisk ubåt av Whiskey-klass på grund vid Gåsefjärden i skärgården utanför Karlskrona. Här är historien om vad som hände. Rolf Lindén var chef för operativa avdelningen vid Blekinge kustartilleriförsvar Hösten är läget spänt kring Östersjön. Ubåten U hamnade på ryssarnas begäran först i Ryssland efter skandalen, men runt lyckades Bert leta upp ubåten igen som då fanns i Danmark.
Han köpte den och skeppade U till Göteborg. Väl där sågades båten i fyra delar och fraktades vidare på Göta kanal till Lidköping. Hur får man syre i en ubåt? Läs också Vad behöver man för att överleva på en öde ö? Vad kan avsluta kriget i Ukraina? Hur löstes berlinblockaden? Vilka bor i Vientiane? Senaste ämnen. Richson och byggdes på Stockholms örlogsvarv. Den var på ton och var i bruk till I dag står ubåten på Marinmuseum i Karlskrona. Ubåtar spelade stor roll i första och andra världskrigen. I båda krigen försökte det tyska ubåtsvapnet besegra Storbritannien genom att sänka handelsfartyg. Ubåtens roll i dessa krig har få likheter med det nuvarande användningssättet.
Varför har ubåtar inga fönster?
Ännu under andra världskriget var ubåten i allt väsentligt en torpedbåt med viss dykförmåga. Andra världskrigets ubåtar befann sig i ytläge i princip hela tiden när de inte var utsatta för ett direkt anfallshot. Dykning skedde oftast i samband med anfall, dels för att någon förvarning inte skulle bli möjlig, dels för att undvika det vapensystem som ubåten teknikhistoriskt var svaret på, nämligen jagaren. Ubåtar utsätts för ett tryck utifrån som ökar med dykdjupet. För att en ubåt ska kunna dyka så nyttjas så kallade ballasttankar. Dessa är i ytläge helt tomma för att ge maximal flytkraft till ubåten. När ubåten skall dyka så släpps luften ut och vatten strömmar in i ballasttankarna. För att en ubåt skall kunna "sväva" fritt i havet utan att ändra djup, måste den avvägas i förhållande till omgivande vatten. Denna avvägning görs genom att ytterligare vatten släpps in eller pumpas ut i en regleringstank som är placerad i ubåtens deplacementstyngdpunkt för att mängden vatten i tanken inte skall påverka ubåtens balans under vattnet.
Mängden vatten i regleringstanken är beroende av hur mycket man lastat in i ubåten av proviant, torpeder, med mera. Det beror också på i vilket vatten ubåten skall dyka eftersom salthalten skiljer sig markant mellan olika hav, i saltare vatten har ubåten "svårare" för att dyka.
Varför har ubåtar inga fönster?
I praktiken görs denna avvägningsberäkning i förhållande till hur belastningen på ubåten ändrat sig i förhållande till den föregående dykningen och med hänsyn till salthalts-förändringen. En intressant synpunkt i detta sammanhang är att ju mer bränsle man tagit ombord desto "lättare" blir ubåten, den flyter i princip på sin egen brännolja oljan ersätts när den förbrukas av havsvatten. Till detta måste man också beräkna var i båten de olika tyngderna är placerade för- eller akterut ; det påverkar ubåtens balans och måste kompenseras med att vatten flyttas för- eller akterut i särskilda trimtankar. Ubåtar har både sido- och djuproder medan ytfartyg endast har sidoroder. Vissa ubåtar är utrustade med kryssroder, där alla fyra rodren används vid alla manövrar, i stället för traditionella sido- och djuproder. Fördelar med kryssroder jämfört med traditionella plusroder inkluderar ökad redundans och mindre risk för roderskador vid intagande av och lättning från bottenläge.
Alla svenska ubåtsklasser sedan Sjöormenklassen har varit utrustade med kryssroder. Det finns i huvudsak två drivsystem som används för militära u-båtar: atomdrivna och dieselelektriska.
Hur håller man luften ren i ubåtar? |
I bägge fallen skall en propelleraxel bringas att rotera, vilket i första fallet sker via en ångdriven turbin. I det senare fallet drivs propelleraxeln med en elmotor ofta av likströmstyp. Atomdrivna ubåtar använder kärnreaktorer för att generera den vattenånga som driver ångturbinen. Eftersom kärnreaktorer ej behöver luft så kan atomubåtar stanna under vattenytan i flera månader; kärnbränslet på amerikanska atomubåtar räcker i över 20 år. I praktiken är det matförrådet som utgör den begränsande faktorn. Dieselelektriska ubåtar använder sig av en eller flera dieselmotorer vid gång i ytläge. Innan andra världskriget var det vanliga att motorn drev propellern direkt så kallad dieselmekanisk transmission , samtidigt som den via generatorer genererade elektricitet för batteriladdning. Efter andra världskriget blev det vanliga att dieselmotorn enbart används för att generera elektricitet som via en elmotor driver ubåten framåt. I undervattensläge går ubåten på sina batterier.
Denna typ av maskineri begränsar ubåtens uthållighet i undervattensläge. Sedan andra världskriget kan dieselelektriska ubåtar också ladda sina batterier i u-läge genom användning av en snorkel eller luftmast, som sticks upp över vattenytan, genom vilken dieselmotorerna får sin luft. Även ubåtar drivna med kärnkraft är utrustade med dieselmotorer för elgenerering i händelse av reaktorhaveri. Svenska ubåtar använder sig av en stirlingmotor för att öka uthålligheten i undervattensläge. En svensk ubåt kan vara under vattnet i 30 dagar. Stirlingmotorn går på en kombination av valfritt bränsle diesel eller nafta i Sverige och flytande syre och driver en generator som laddar ubåtens batteri. Den första militära ubåt som utrustades med stirlingmotor var HMS Näcken under dess halvtidsmodifiering Projektet gick under arbetsnamnet TINTIN Tilläggsmaskineri I Näcken - Tilläggsmaskineri I Näcken, det var två maskiner och var en så stor framgång att man mitt i projekteringsarbetet av nästa ubåtsklass A19 beslutade att montera in stirlingmaskiner från början.
Den första ubåt som serietillverkades med stirlingmotor var således HMS Gotland. Tyskland , Storbritannien och Sovjetunionen har gjort försök med väteperoxid för framdrivning, men det har visat sig opraktiskt och farligt då väteperoxid är mycket reaktivt. System med ångturbiner med sluten cykel har också förekommit.
Navigeringsmeny
Just nu byggs bränslecellsdrivna ubåtar i Tyskland för bland annat tyska marinen. Attackubåtar är den äldsta typen av militärubåtar. Attackubåtar är bestyckade med kryssningsrobotar , sjömålsrobotar och torpeder för att anfalla fientliga örlogs - och handelsfartyg. Attackubåtar med särskild utrustning för jakt på andra ubåtar kallas jaktubåtar. Attackubåtar använder båda typer av maskineri. Strategiska ubåtar är stora sjögående robotsiloer , de är antingen bestyckade med kryssningsrobotar eller ballistiska robotar.