Hur många delar har hjärnan

Nervterminalerna på ett axon bildar synapser med en dendritgren eller mer sällan cellkroppen eller axonet på en annan nervcell. Synapsen utgörs av nervterminalen på axonet, det postsynaptiska membranet på vanligen dendritgrenen och det lilla mellanrummet, som kallas synapsklyftan. Här överförs information från en nervcell till en annan med hjälp av signalerande molekyler, neurotransmittorer , som finns lagrade i synapsvesiklarna och som sedan skickas ut i synapsklyftan och tas upp av receptorer i det postsynaptiska membranet. Kunskapen är mer begränsad om gliaceller än nervcellerna, men de tycks vara till för att stödja nervcellerna på flera olika sätt. Ordet kommer från grekiskans γλία, glía , som betyder lim. En välförstådd funktion hos gliaceller är att bilda myelinskidor kring nervcellernas axon. Hjärnan är ett av de anatomiskt mer komplicerade organen i den mänskliga kroppen. Man brukar dela in den i olika delar utifrån främst anatomi och embryologiskt ursprung.

Hos alla ryggradsdjur utvecklas hjärnan ur tre embryonala blåsor: framhjärnan, mitthjärnan och bakhjärnan.

Hjärnans olika delar och deras funktioner - Steg för Hälsa

Framhjärnan är det som hos människan blir storhjärnan telencephalon och mellanhjärnan diencephalon. Mitthjärnan ger bara upphov till mitthjärnan mesencephalon. Bakhjärnan blir hjärnbryggan pons , lillhjärnan cerebellum och förlängda märgen medulla oblongata. Mitthjärnan, pons och förlängda märgen kallas tillsammans för hjärnstammen. Storhjärnan delas i två hjärnhalvor hemisfärer av en djup mittfåra, fissura longitudinalis cerebri. Storhjärnan delas vidare in i lober. Antalet lober varierar beroende på vem man frågar.

Navigeringsmeny

De som alltid kommer med är dock parietallob , frontallob , temporallob och occipitallob. Man kan med hjälp av dessa också orientera sig och ungefärligt kunna identifiera de olika loberna. Storhjärnans yta utgörs av hjärnbarken som är involverad i flera komplexa funktioner. Centralt i storhjärnan ligger den del som kallas mellanhjärnan. Den har samma embryonala ursprung som storhjärnan, men är äldre rent evolutionärt. Här ligger talamus och hypotalamus. Under hypotalamus ligger hypofysen , vars bakre del främst består av axonutskott från hypotalamus och vars främre del är av körtelstruktur. Lillhjärnan , cerebellum , sköter koordination av kroppens muskler — en viktig del av lillhjärnans uppgifter är att koordinera rörelser som upprätthåller balans. Den delas, precis som storhjärnan, in i två hemisfärer. Den har även en del mellan hemisfärerna som kallas vermis eller centrala loben. Hjärnstammen utgörs av mitthjärnan , hjärnbryggan och förlängda märgen ; ibland inräknas även mellanhjärnan, som utvecklas ur framhjärnan.

Funktionellt så ansvarar hjärnstammen för flera funktioner som det medvetna inte styr, till exempel vakenhet, andning och hjärtrytm. Viktiga nerver till ansikte, svalg, ögon och öron har sitt ursprung i hjärnstammen. Den fungerar även som en väg för nervceller från storhjärnan vidare till ryggmärgen. Hjärnans blodförsörjning har två ursprung: arteria carotis interna och arteria vertebralis. Från a. Både a. Nervcellerna har dock ingen direktkontakt med blodbanan på grund av blod-hjärnbarriären , som filtrerar vad som når nervcellerna från blodet. Hjärnan innehåller hålrum, så kallade ventriklar. De är fyra till antalet och bildar ett system som är vätskefyllt. Vätskan, som kallas cerebrospinalvätska , bildas centralt i hjärnan och cirkulerar sedan till hjärnans yta och till ryggmärgen. Vätskan hjälper till att reglera trycket, skyddar hjärnan från skada och transporterar bort slaggprodukter från hjärnan. Hjärnan utövar sin kontroll över kroppen genom elektriska nervimpulser , kemiska hormonsignaler och genom att kontrollera blodomloppet.

Begreppet reptilhjärnan åsyftar de delar av hjärnan som registrerar de instinkter drifter , som kan sammanfattas med de fyra F-en: Födointag , Flykt, Försvar och Fortplantning.

Så fungerar hjärnan -

Mycket förenklat kan man säga att reptilhjärnan tar över när storhjärnan fungerar sämre, exempelvis vid alkoholförtäring eller vid akut stress som extrem hunger och rädsla. Reptilhjärnan motsvarar hjärnstammen, mellanhjärnan och de evolutionärt äldsta delarna av storhjärnan. En annan modell som förenklar detta kallas " treenig hjärna " och delar in hjärnan i tre delar: reptilhjärnan , det limbiska systemet och neocortex. Alla delar av hjärnan används hela tiden. Detta är en förenklad och felaktig beskrivning av hjärnans funktioner. Forskning visar att båda hjärnhalvorna arbetar tillsammans och kompletterar varandra i de flesta kognitiva processer. De bägge halvorna kommunicerar och samordnar sig via hjärnbalken , men i speciella försök kan deltagare med talet vänster hjärnhalva svara på ett sätt men med en pekning höger hjärnhalva ge ett annat svar. Visar man olika bilder att para ihop kan vänster hjärnhalva para ihop en prinsesstårta med en sked medan höger hjärnhalva av formskäl hellre parar ihop tårtan med ett plommonstop.

Det är tack vare alla nervcellers kopplingar som hjärnan kan lagra och plocka fram information, med andra ord minnen. Forskarna tror att minnet är utspritt över hela hjärnan och att olika minnen skapas genom nervcellernas kopplingar, synapserna , förändras genom en process som benämns minneskonsolidering och som huvudsakligen sker i mellanhjärnan diencephalon. En viss konsensus råder dock kring den generella fysiska placeringen av minnen i hjärnan, så kallade engrammer. Människor har flera olika sorters minnen. Vi har ett korttidsminne där vi lagrar sånt som vi för tillfället tänker på. Sedan har vi ett långtidsminne som lagrar personliga händelser, exempelvis vem man gick på bio med för en tid sedan. Även vårt språk och andra saker vi lärt oss lagras här. Vid olika former av fysiska skador trauman kan skador på hjärnan göra att personen hamnar i koma , det vill säga långvarig medvetslöshet. Beroende på hur mycket personen märker av sin omgivning skiljer man mellan permanent vegetativt tillstånd och minimalt medvetandetillstånd.

Vid hjärndöd kan rent kroppsliga funktioner uppehållas, till exempel för att förlänga tiden för organdonation. I vissa fall kan hjärnskadade vakna upp efter långvarig medvetslöshet, ett exempel är Juliana Ramos som är kanske är mest känd genom fästmannens Chris Medinas medverkan i Amerikanska Idol Det finns också flera fall rapporterade då dödförklarade personer vaknat upp, till exempel Lydia Paillard. Sådana händelser kan få konsekvenser för donationsetiken och det är därför viktigt att diagnostiken av hjärndöd görs noggrant enligt gällande riktlinjer. Historien om hjärnans utforskning är relativt ung. Vissa antika tänkare som Aristoteles trodde att människans mentala aktiviteter skedde i hjärtat. Den ledande antike anatomen Galenos insåg dock hjärnans betydelse, och gav bland annat kranialnerverna den numrering som ännu idag används. Först under renässansen började hjärnans anatomi att systematiskt utforskas på ett vetenskapligt sätt.

Inom olika kulturer har trepanation borra ett hål genom skallbenet förekommit ända sedan stenåldern. Sannolikt ville man då släppa ut onda andar, men det är möjligt att även ett rent medicinskt syfte förekom, som att få bort koagulerat blod efter ett trauma, samt att ta bort så kallad hjärnmask vilket är en tidigt av gamla greker upptäckt främst bland fåraherdar parasitsal sjukdom. I det gamla Egypten kastade man bort hjärnan innan man mumifierade kroppen. Detta beror antagligen på att den är särdeles svår att mumifiera eftersom den innehåller så mycket fett. Ett av egyptiernas vanligaste sätt att avlägsna hjärnan utan att förstöra kraniet var att ta en lång pinne och stoppa in den i en av näsgångarna för att sedan veva om tills hjärnan blev som vätska. När detta hänt vinklade de kraniet så att "hjärnvätskan" rann ut. Hjärna Människohjärnan är belägen i skallen. MRI -bilden visar hjärnan i genomskärning från sidan. Den formar dina tankar. Den skapar dina känslor.

Den lagrar dina minnen. Den styr allt som händer i din kropp. Din hjärna är du.

Hjärnans olika delar och deras funktioner

Inuti varje människas huvud ligger en kopia av evolutionens kronjuvel — den mänskliga hjärnan. Det är den mest komplexa struktur som vi känner till. Den mänskliga hjärnan vägen runt 1,5 kilo och har mer än miljarder nervceller som vardera kan skicka signaler till tusen andra celler med en hastighet av km i timmen. Hjärnan är vår öppning till världen, kroppens styrcentral och generatorn för tankar, drömmar och idéer. I filmserien Livet sitter i Hjärnan, berättar några av Sveriges främsta forskare och läkare om hjärnans svindlande kapacitet, dess sjukdomar och mysterier. Filmens unika scener är tagna av den världsberömda fotografen Lennart Nilsson. Hjärnan kan delas in i tre delar; storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Storhjärnan består av två hjärnhalvor som är förbundna med varandra genom hjärnbalken. De två halvorna har i princip samma funktioner men behandlar information olika. Hjärnans yttre skikt kallas hjärnbarken eller kortex, är millimeter tjockt och består till största delen av nervceller och kopplingar mellan nervtrådarnas ändförgreningar.

Här kontrolleras våra sinnen, rörelser och högre funktioner som språk, minne och känslor. Hos alla högre däggdjur är hjärnbarken kraftigt veckad för att öka den totala ytan. De formar nervbanor som kan skicka information mellan olika områden i det centrala nervsystemet. Där veckningarna i hjärnbarken är extra djup skapas fåror som delar upp hjärnan i olika lober som alla har olika funktioner. Centralfåran avskiljer pannloberna från hjässloberna och sidofåran separerar tinningloberna från pannlober och hjässlober. Nackfåran utgör gränsen mellan nackloberna och hjässloberna. Pannloberna är den största och på många sätt den mest avancerade delen av hjärnbarken. Här sätter vi igång planering av framtiden och påbörjar våra viljestyrda rörelser. Vår personlighet, omdömesförmåga och koncentrationsförmåga sitter här och vi kan även korttidslagra information här, till exempel om man ska komma ihåg en inköpslista. Hos de flesta människor finns ett område i vänster pannlob, Brocas area, där tankar görs om till ord.

I hjässloberna , hjärnans kommandocentral, bearbetas alla sinnesintryck till användbar kunskap. I hjässloberna kan vi genom att kombinera intrycken av doft, smak, konsistens och temperatur, tolka upplevelsen av till exempel en god middag. Vi löser logiska problem, koordinerar synintryck med rörelser så att vi kan sträcka oss efter föremål och veta var i rummet kroppen befinner sig. Nackloberna är de minsta av hjärnbarkens lober. Hit förs information från ögats synceller, bearbetas och omvandlar synintrycken till bilder som i sin tur sammankopplas med minnet. Tinningloberna , som sitter på varsin sida av hjärnan, aktiveras då vi till exempel lyssnar på musik och kopplar ihop våra hörselintryck med vårt minne. I den inre delen av tinningloben ligger hippocampus, en sjöhästliknande formation innanför den egentliga hjärnbarken. Hippocampus är nödvändig för inlärning av nytt kunskapsstoff som ska lagras i storhjärnebarken och har också betydelse för vår förmåga att orientera oss i rummet.

Lillhjärnan, cerebellum, sitter under storhjärnans nacklober, innanför nackbenet. Härifrån koordineras våra rörelser, vår balans och vår förmåga att agera i förhållande till omgivningen. Lillhjärnan styr inte själva rörelserna men genom ett nätverk av information från muskler och leder ser den till att rätt muskler används för att utföra de rörelser som storhjärnan önskar. Skador på lillhjärnan leder bland annat till svårigheter att koordinera rörelser. I nedersta delen av skallen ligger hjärnstammen. En rad livsviktiga funktioner styrs härifrån av ett nätverk av nervcellsgrupper, som till exempel kontroll över blodtryck, hjärtslag, andning samt reflexer som att svälja och nysa. Precis under hjärnbarken ligger grupper av nervceller samlade i så kallade kärnor. De kallas basala ganglierna och har till uppgift att bearbeta information från hjärnbarken och på så sätt styra start och utförande av rörelser. Sjukdomar i basala ganglierna kan därför yttra sig som ofrivilliga rörelser, som vid Huntingtons sjukdom, eller i form av svårighet att utföra viljestyrda rörelser, som vid Parkinsons sjukdom.

Mitt i storhjärnan finns fyra stycken hålrum som kallas ventriklar. Här bildas den så kallade ryggmärgsvätskan som omsluter hjärnan och ryggmärgen. Vätskan är stötdämpande men transporterar också näringsämnen till hjärnan och avfallsprodukter från den. Djupt inne i hjärnan sitter en struktur, thalamus, som ibland kallas för hjärnans postkontor. Hit kommer all information om temperatur, beröring och smärta för att kopplas om och skickas vidare till olika delar av hjärnbarken och vårt medvetande. Hypothalamus ligger under thalamus och styr över automona och endokrina funktioner. Det betyder att livsviktiga mekanismer som hunger, törst, kroppstemperatur, sexualdrift och tillväxt styrs härifrån. Detta görs genom frisättande av hormoner genom hypofysen. Det limbiska systemet är en bågformad struktur som omfattar ett flertal nervcellsgrupper som tillsammans förmedlar upplevelser av ångest, aggressivitet med mera.